Konvention om psykotropa ämnen

N:o 42. Konvention om psykotropa ämnen.
Antagen i Wien den 21 februari 1971.
 

Kungl. Maj:t beslöt den 17 november 1972 att ratificera konventionen. Ratifikations- instrumentet deponerades i New York den 5 december.
Förteckning över övriga stater som före den 1 augusti 1973 deponerat sina ratifikations- eller anslutningsinstrument:

Bulgarien (a)1 18/5 1972
Brasilien 14/2 1973
Chile 18/5 1972
Egypten2 14/6 1972
Finland 20/11 1972
Mauritius (a) 8/5 1973
Venezuela 23/5 1972

1 Med reservation mot art. 31.
2 Med reservation mot art. 19,27 och 31.

Convention on Psychotropic Substances
 
 
Preamble

The Parties,

Being concerned with the health and welfare of mankind,

Noting with concern the public health and social problems resulting from the abuse of certain psychotropic substances,

Determined to prevent and combat abuse of such substances and the illicit traffic tp which it gives rise,

Considering that rigorous measures are necessary to restrict the use of such substances to legitimate purposes,

Recognizing that the use of psychotropic substances for medical and scientific purposes is indispensable and that their availability for such purposes should not be unduly restricted,

Believing that effective measures against abuse of such substances require co-ordination and universal action,

Acknowledging the competence of the United Nations in the field of control of psychotropic substances and desirous that the international organs concerned should be within the framework of that Organization,

Recognizing that an international convention is necessary to achieve these purposes,

Agree as follows:

Article 1
Use of terms

Except where otherwise expressly indicated, or where the context otherwise requires, the following terms in this Convention have the meanings given below:

(a) "Council" means the Economic and Social Council of the United Nations.

(b) "Commission" means the Commission on Narcotic Drugs of the Council.

(c) "Board" means the International Narcotics Control Board provided for in the Single Convention on Narcotic Drugs, 1961.

(d) "Secretary-General" means the Secretary-General of the United Nations.

(e) "Psychotropic substance" means any substance, natural or synthetic, or any natural material in Schedule I, II, III or IV.

(f) "Preparation" means:

(i) any solution or mixture, in whatever physical state, containing one or more psychotropic substances, or

(ii) one or more psychtropic substances in dosage form.

(g) "Schedule I", "Schedule II, "Schedule III" and "Schedule IV" mean the correspondingly numbered lists of psychotropic substances annexed to this Convention, as altered in accordance with article 2.

(h) "Export" and "import" mean in their respective connotations the physical transfer of a psychotropic substance from one State to another State.

(i) "Manufacture" means all processes by which psychotropic substances may be obtained, and includes refining as well as the transformation of psychotropic substances into other psychotropic substances. The term also includes the making of preparations other than those made on prescription in pharmacies.

(j) "Illicit traffic" means manufacture of or trafficking in psychotropic substances contrary to the provisions of this Convention.

(k) "Region" means any part of a State which pursuant to article 28 is treated as a separate entity for the purposes of this Convention.

(l) "Premises" means buildings or parts of buildings, including the appertaining land.

 
 
 

Article 2
Scope of control of substances

1. If a Party or the World Health Organization has information relating to a substance not yet under international control which in its opinion may require the addition of that substance to any of the Schedules of this Convention, it shall notify the Secretary-General and furnish him with the information in support of that notification. The foregoing procedure shall also apply when a Party or the World Health Organization has information justifying the transfer of a substance from one Schedule to another among those Schedules, or the deletion of a substance from the Schedules.

2. The Secretary-General shall transmit such notification, and any information which he considers relevant, to the Parties, to the Commission and, when the notification is made by a Party, to the World Health Organization.

3. If the information transmitted with such a notification indicates that the substance is suitable for inclusion in Schedule I or Schedule II pursuant to paragraph 4, the Parties shall examine, in the light of all information available to them, the possibility of the provisional application to the substance of all measures of control applicable to substances in Schedule I or Schedule I, as appropriate.

4. If the World Health Organization finds:

(a) that the substance has the capacity to produce

(i) (1) a state of dependence, and

(2) central nervous system stimulation or depression, resulting in hallucinations or disturbances in motor function or thinking or behaviour or perception or mood, or

(ii) similar abuse and similar ill effects as a substance in Schedule I, II, III or IV, and

b) that there is sufficient evidence that the substance is being or is likely to be abused so as to constitute a public health and social problem warranting the placing of the substance under international control, the World Health Organization shall communicate to the Commission an assessment of the substance, including the extent or likelihood of abuse, the degree of seriousness of the public health and social problem and the degree of usefulness of the substance in medical therapy, together with recommendations on control measures, of any, that would be appropriate in the light of its assessment.

5. The Commission, taking into account the communication from the World Health Organization, whose assessments shall be determinative as to medical and scientific matters, and bearing in mind the economic, social, legal, administrative and other factors it may consider relevant, may add the substance to Schedule I, II, III or IV. The Commission may seek further information from the World Health Organization or from other appropriate sources.

6. If a notification under paragraph 1 relates to a substance already listed in one of the Schedules, the World Health Organization shall communicate to the Commission its new findings, any new assessment of the substance it may make in accordance with paragraph 4 and any new recommendations on control measures it may find appropriate in the light of that assessment. The Commission, taking into account the communication from the World Health Organization as under paragraph 5 and bearing in mind the factors referred to in that paragraph, may decide to transfer the substance from one Schedule to another or to delete it from the Schedules.

7. Any decision of the Commission taken pursuant to this article shall be communicated by the Secretary-General to all States Members of the United Nations, to non-member States Parties to this Convention, to the World Health Organization and to the Board. Such decision shall become fully effective with respect to each Party 180 days after the date of such communication, except for any Party which, within that period, in respect of a decision adding a substance to a Schedule, has transmitted to the Secretary-General a written notice that, in view of exceptional circumstances, it is not in a position to give effect with respect to that substance to all of the provisions of the Convention applicable to substances in that Schedule. Such notice shall state the reasons for this exceptional action. Nothwithstanding its notice, each Party shall apply, as a minimum, the control measures listed below:

(a) A Party having given such notice with respect to a previously uncontrolled substance added to Schedule I shall take into account, as far as possible, the special control measures enumerated in article 7 and, with respect to that substance, shall:

(i) require licences for manufacture, trade and distribution as provided in article 8 for substances in Schedule II;

(ii) require medical prescriptions for supply or dispensing as provided in article 9 for substances in Schedule II;

(iii) comply with the obligations relating to export and import provided in article 12, except in respect to another Party having given such notice for the substance in question;

(iv) comply with the obligations provided in article 13 for substances in Schedule II in regard to prohibition of and restrictions on export and import;

(v) furnish statistical reports to the Board in accordance with paragraph 4 (a) of article 16; and

(vi) adopt measures in accordance with article 22 of the repression of acts contrary to laws or regulations adopted pursuant to the foregoing obligations.

(b) A Party having given such notice with regard to a previously uncontrolled substance added to Schedule II shall, with respect to that substance:

(i) require licences for manufacture, trade and distribution in accordance with article 8;

(ii) require medical prescriptions for supply or dispensing in accordance with article 9;

(iii) comply with the obligations relating to export and import provided in article 12, except in respect to another Party having given such notice for the substance in question;

(iv) comply with the obligations of article 13 in regard to prohibition of and restrictions on export and import;

(v) furnish statistical reports to the Board in accordance with paragraphs 4 (a), (c) and (d) of article 16; and

(vi) adopt measures in accordance with article 22 for the repression of acts contrary to laws or regulations adopted pursuant to the foregoing obligations.

(c) A Party having given such notice with regard to a previously uncontrolled substance added to Schedule III shall, with respect to that substance:

(i) require licences for manufacture, trade and distribution in accordance with article 8;

(ii) require medical prescriptions for supply or dispensing in accordance with article 9;

(iii) comply with the obligations relating to export provided in article 12, except in respect to another Party having given such notice for the substance in question;

(iv) comply with the obligations of article 13 in regard to prohibition of and restrictions on export and import; and

(v) adopt measures in accordance with article 22 for the repression of acts contrary to laws or regulations adopted pursuant to the foregoing obligations.

(d) A Party having given such notice with regard to a previously uncontrolled substance added to Schedule IV shall, with respect to that substance:

(i) require licences for manufacture, trade and distribution in accordance with article 8;

(ii) comply with the obligations of article 13 in regard to prohibition of and restrictions on export and import; and

(iii) adopt measures in accordance with article 22 for the repression of acts contrary to laws or regulations adopted pursuant to the foregoing obligations.

(e) A Party having given such notice with regard to a substance transferred to a Schedule providing stricter controls and obligations shall apply as a minimum all of the provisions of this Convention applicable to the Schedule from which it was transferred.

8. (a) The decisions of the Commission taken under this article shall be subject to review by Council upon the request of any Party filed within 180 days from receipt of notification of the decision. The request for review shall be sent to the Secretary-General together with all relevant information upon which the request for review is based.

(b) The Secretary-General shall transmit copies of the request for review and the relevant information to the Commission, to the World Health Organization and to all the Parties, inviting them to submit comments within ninety days. All comments received shall be submitted to the Council for consideration.

(c) The Council may confirm, alter or reverse the decision of the Commission. Notification of the Council's decision shall be transmitted to all States Members of the United Nations, to non-member States Parties to this Convention, to the Commission, to the World Health Organization and to the Board.

(d) During pendency of the review, the original decision of the Commission shall, subject to paragraph 7, remain in effect.

9. The Parties shall use their best endeavours to apply to substances which do not fall under this Convention, but which may be used in the illicit manufacture of psychotropic substances, such measures of supervision as may be practicable.

 
 
Article 3
Special provisions regarding the control of preparations

1. Except as provided in the following paragraphs of this article, a preparation is subject to the same measures of control as the psychotropic substance which it contains, and, if it contains more than one such substance, to the measures applicable to the most strictly controlled of those substances.

2. If a preparation containing a psychotropic substance other than a substance in Schedule I is compounded in such a way that it presents no, or a negligible, risk of abuse and the substance cannot be recovered by readily applicable means in a quantity liable to abuse, so that the preparation does not give rise to a public health and social problem, the preparation may be exempted from certain of the measures of control provided in this Convention in accordance with paragraph 3.

3. If a Party makes a finding under the proceeding paragraph regarding a preparation, it may decide to exempt the preparation, in its country or in one of its regions, from any or all of the measures of control provided in this Convention except the requirements of:

(a) article 8 (licences), as it applies to manufacture;

(b) article ll (records), as it applies to exempt preparations;

(c) article 13 (prohibition of and restrictions on export and import);

(d) article 15 (inspection), as it applies to manufacture;

(e) article 16 (reports to be furnished by the Parties), as it applies to exempt preparations; and

(f) article 22 (penal provisions), to the extent necessary for the repression of acts contrary to laws or regulations adopted pursuant to the foregoing obligations.

A Party shall notify the SecretaryGeneral of any such decision, of the name and composition of the exempt preparation, and of the measures of control from which it is exempted. The SecretaryGeneral shall transmit the notification to the other Parties, to the World Health Organization and to the Board.

4. If a Party or the World Health Organization has information regarding a preparation exempted pursuant to paragraph 3 which in its opinion may require the termination, in whole or in part, of the exemption, it shall notify the Secretary-General and furnish him with the information in support of the notification. The Secretary-General shall transmit such notification, and any information which he considers relevant, to the Parties, to the Commission and, when the notification is made by a Party, to the World Health Organization. The World Health Organization shall communicate to the Commission an assessment of the preparation in relation to the matters specified in paragraph 2, together with a recommendation of the control measures, if any, from which the preparation should cease to be exempted. The Commission, taking into account the communication from the World Health Organization, whose assessment shall be determinative as to medical and scientific matters, and bearing in mind the economic, social, legal, administrative and other factors it may consider relevant, may decide to terminate the exemption of the preparation from any or all control measures. Any decision of the Commission taken pursuant to this paragraph shall be communicated by the Secretary-General to all States Members of the United Nations, to non-member States Parties to this Convention, to the World Health Organization and to the Board. All Parties shall take measures to terminate the exemption from the control measure or measures in question within 180 days of the date of the Secretary-General's communication.

 
 
 
 
 
 
 

Article 4
Other special provisions regarding the scope of control

In respect of psychotropic substances other than those in Schedule I, the Parties may permit:

(a) the carrying by international travellers of small quantities of preparations for personal use; each Party shall be entitled, however, to satisfy itself that these preparations have been lawfully obtained;

(b) the use of such substances in industry for the manufacture of nonpsychotropic substances or products, subject to the application of the measures of control required by this Convention until the psychotropic substances come to be in such a condition that they will not in practice be abused or recovered;

(c) the use of such substances, subject to the application of the measures of control required by this Convention, for the capture of animals by persons specifically authorized by the competent authorities to use such substances for that purpose.

Article 5
Limitation of use to medical and scientific purposes

1. Each Party shall limit the use of substances in Schedule I as provided in article 7.

2. Each Party shall, except as provided in article 4, limit by such measures as it considers appropriate the manufacture, export, import, distribution and stocks of, trade in, and use and possession of, substances in Schedules II, III and IV to medical and scientific purposes.

3. It is desirable that the Parties do not permit the possession of substances in Schedules II, Ul and IV except under legal authority.

Article 6
Special administration

It is desirable that for the purpose of applying the provisions of this Convention, each Party establish and maintain a special administration, which may with advantage be the same as, or work in close co-operation with, the special administration established pursuant to the provisions of conventions for the control of narcotic drugs.

Article 7
Special provisions regarding substances in Schedule I

In respect of substances in Schedule I, the Parties shall:

(a) prohibit all use except for scientific and very limited medical purpose by duly authorized persons, in medical or scientific establishments which are directly under the control of their Governments or specifically approved by them;

(b) require that manufacture, trade, distribution and possession be under a special licence or prior authorization;

(c) provide for close supervision of the activities and acts mentioned in paragraphs (a) and (b);

(d) restrict the amount supplied to a duly authorized person to the quantity required for his authorized purpose;

(e) require that persons performing medical or scientific functions keep records concerning the acquisition of the substances and the details of their use, such records to be preserved for at least two years after the last use recorded therein; and

(f) prohibit export and import except when both the exporter and importer are the competent authorities or agencies of the exporting and importing country or region, respectively, or other persons or enterprises which are specifically autorized by the competent authorities of their country or region for the purpose. The requirements of paragraph 1 of article 12 for export and import authorizations for substances in Schedule II shall also apply to substances in Schedule I.

 
 
 
Article 8
Licences

1. The Parities shall require that the manufacture of, trade (including export and import trade) in, and distribution of substances listed in Schedules II, III and IV be under licence or other similar control measure.

2. The Parties shall:

(a) control all duly authorized persons and enterprises carrying on or engaged in the manufacture of, trade (including export and import trade) in, or distribution of substances referred to in paragraph 1;

(b) control under licence or other similar control measure the establishments and premises in which such manufacture, trade or distribution may take place; and

(c) provide that security measures be taken with regard to such establishments and premises in order to prevent theft or other diversion of stocks.

3. The provisions of paragraphs 1 and 2 of this article relating to licensing or other similar control measures need not apply to persons duly authorized to perform and while performing therapeutic or scientific functions.

4. The Parties shall require that persons who obtain licences in accordance with this Convention or who are otherwise authorized pursuant to paragraph 1 of this article or sub-paragraph (b) of article 7 shall be adequately qualified for the effective and faithful execution of the provisions of such laws and regulations as are enacted in pursuance of this Convention.

Article 9
Prescriptions

1. The Parties shall require that substances in Schedules II, III and IV be supplied or dispensed for use by individuals persuant to medical prescription only, except when individuals may lawfully obtain, use, dispense or administer such substances in the duly authorized exercise of therapeutic or scientific functions.

2. The Parties shall take measure to ensure that prescriptions for substances in Schedules II, III and IV are issued in accordance with sound medical practice and subject to such regulation, particularly as to the number of times they may be refilled and the duration of their validity, as will protect the public health and welfare.

3. Notwithstanding paragraph 1, a Party may, if in its opinion local circumstances so require and under such conditions, including record-keeping, as it may prescribe, authorize licensed pharmacists or other licensed retail distributors designated by the authorities responsible for public health in its country or part thereof to supply, at their discretion and without prescription, for use for medical purposes by individuals in exceptional cases, small quantities, within limits to be defined by the Parties, of substances in Schedules III and IV.

 
 
 
Article 10
Warnings on packages, and advertising

1. Each Party shall require, taking into account any relevant regulations or recommendations of the World Health Organization, such directions for use, including cautions and warnings, to be indicated on the labels where practicable and in any case on the accompanying leaflet of retail packages of psychotropic substances, as in its opinion are necessary for the safety of the user.

2. Each Party shall, with due regard to its constitutional provisions, prohibit the advertisement of such substances to the general public.

Article 11
Records

1. The Parties shall require that, in respect of substances in Schedule I, manufacturers and all other persons authorized under article 7 to trade in and distribute those substances keep records, as may be determined by each Party, showing details of the quantities manufactured, the quantities held in stock, and, for each acquisition and disposal, details of the quantity, date, supplier and recipient.

2. The Parties shall require that, in respect of substances in Schedules II and III, manufacturers, wholesale distributors, exporters and importers keep records, as may be determined by each Party, showing details of the quantities manufactured and, for each acquisition and disposal, details of the quantity, date, supplier and recipient.

3. The Parties shall require that, in respect of substances in Schedule II, retail distributors, institutions for hospitalization and care and scientific institutions keep records, as may be determined by each Party, showing, for each acquisition and disposal, details of the quantity, date, supplier and recipient.

4. The Parties shall ensure, through appropriate methods and taking into account the professional and trade practices in their countries, that information regarding acquisition and disposal of substances in Schedule III by retail distributors, institutions for hospitalization and care and scientific institutions is readily available.

5. The Parties shall require that, in respect of substances in Schedule IV, manufacturers, exporters and importers keep records, as may be determined by each Party, showing the quantities manufactured, exported and imported.

6. The Parties shall require manufacturers of preparations exempted under paragraph 3 of article 3 to keep records as to the quantity of each psychotropic substance used in the manufacture of an exempt preparation, and as to the nature, total quantity and initial disposal of the exempt preparation manufactured therefrom.

7. The Parties shall ensure that the records and information referred to in this article which are required for purposes of reports under article 16 shall be preserved for at least two years.

 
 
 
 
Article 12
Provisions relating to international trade

1. (a) Every Party permitting the export or import of substances in Schedule I or II shall require a separate import or export authorization, on a form to be established by the Commission, to be obtained for each such export or import whether it consists of one or more substances.

(b) Such authorization shall state the international non-proprietary name, or, lacking such a name, the designation of the substance in the Schedule, the quantity to be exported or imported, the pharmaceutical from, the name and address of the exporter and importer, and the period within which the export or import must be effected. If the substance is exported or imported in the form of a preparation, the name of the preparation, if any, shall additionally be furnished. The export authorization shall also state the number and date of the import authorization and the authority by whom it has been issued.

(c) Before issuing an export authorization the Parties shall require an import authorization, issued by the competent authority of the importing country or region and certifying that the importation of the substance or substances referred to therein is approved, and such an authorization shall be produced by the person or establishment applying for the export authorization.

(d) A copy of the export authorization shall accompany each consignment, and the Government issuing the export authorization shall send a copy to the Government of the importing country or region.

(e) The Government of the importing country or region, when the importation has been effected, shall return the export authorization with an endorsement certifying the amount actually imported, to the Government of the exporting country or region.

2. (a) The Parties shall require that for each export of substances in Schedule III exporters shall draw up a declaration in triplicate, on a form to be established by the Commission, containing the following information:

(i) the name and address of the exporter and importer;

(ii) the international non-proprietary name, or, failing such a name, the designation of the substance in the Schedule;

(iii) the quantity and pharmaceutical form in which the substance is exported, and, if in the form of a preparation, the name of the preparation, if any; and

(iv) the date of despatch.

(b) Exporters shall furnish competent authorities of their country or region with two copies of the declaration. They shall attach the third copy to their consignment.

(c) A Party from whose territory a substance in Schedule III has been exported shall, as soon as possible but not later than ninety days after the date of despatch, send to the competent authorities of the importing country or region, by registered mail with return of receipt requested, one copy of the declaration received from the exporter.

(d) The Parties may require that, on receipt of the consignment, the importer shall transmit the copy accompanying the consignment, duly endorsed stating the quantities received and the date of receipt, to the competent authorities of his country or region.

3. In respect of substances in Schedules I and II the following additional provisions shall apply:

(a) The Parties shall exercise in free ports and zones the same supervision and control as in other parts of their territory, provided, however, that they may apply more drastic measures.

(b) Exports of consignments to a post office box, or to a bank to the account of a person other than the person named in the export authorization, shall be prohibited.

(c) Exports to bonded warehouses of consignments of substances in Schedule I are prohibited. Exports of consignments of substances in Schedule II to a bonded warehouse are prohibited unless the Government of the importing country certifies on the import authorization, produced by the person or establishment applying for the export authorization, that it has approved the importation for the purpose of being placed in a bonded warehouse. In such case the export authorization shall certify that the consignment is exported for such purpose. Each withdrawal from the bonded warehouse shall require a permit from the authorities having jurisdiction over the warehouse and, in the case of a foreign destination, shall be treated as if it were a new export within the meaning of this Convention.

(d) Consignments entering or leaving the territory of a Party not accompanied by an export authorization shall be detained by the competent authorities.

(e) A Party shall not permit any substances consigned to another country to pass through its territory, whether or not the consignment is removed from the conveyance in which it is carried, unless a copy of the export authorization for consignment is produced to the competent authorities of such Party.

(f) The competent authorities of any country or region through which a consignment of substances is permitted to pass shall take all due measures to prevent the diversion of the consignment to a destination other than named in the accompanying copy of the export authorization, unless the Government of the country or region through which the consignment is passing authorizes the diversion. The Government of the country or region of transit shall treat any requested diversion as if the diversion were an export from the country or region of transit to the country or region of new destination. If the diversion is authorized, the provisions of paragraph 1 (e) shall also apply between the country or region of transit and the country or region which originally exported the consignment.

(g) No consignment of substances, while in transit or whilst being stored in a bonded warehouse, may be subjected to any process which would change the nature of the substance in question. The packing may not be altered without the permission of the competent authorities.

(h) The provisions of sub-paragraphs (e) to (g) relating to the passage of substances through the territory of a Party do not apply where the consignment in question is transported by aircraft which does not land in the country or region of transit. If the aircraft lands in any such country or region, those provisions shall be applied so far as circumstances require.

(i) The provisions of this paragraph are without prejudice to the provisions of any international agreements which limit the control which may be exercised by any of the Parties over such substances in transit.

 
 
 
 
 
 
Article 13
Prohibition of and restrictions on export and import

1. A Party may notify all the other Parties through the Secretary-General that it prohibits the import into its country or into one of its regions of one or more substances in Schedule II, III or IV, specified in its notification. Any such notification shall specify the name of the substance as designated in Schedule II, III or IV.

2. If a Party has been notified of a prohibition pursuant to paragraph 1, it shall take measures to ensure that none of the substances specified in the notification is exported to the country or one of the regions of the notifying Party.

3. Notwithstanding the provisions of the preceding paragraphs, a Party which has given notification pursuant to paragraph 1 may authorize by special import licence in each case the import of specified quantities of the substances in question or preparations containing such substances. The issuing authority of the importing country shall send two copies of the special import licence, indicating the name and address of the importer and the exporter, to the competent authority of the exporting country or region, which may then authorize the exporter to make the shipment. One copy of the special import licence, duly endorsed by the competent authority of the exporting country or region, shall accompany the shipment.

Article 14
Special provisions concerning the carriage of psychotropic substances in first-aid kits of ships, aircraft or other forms of public transport engaged in international traffic

1. The international carriage by ships, aircraft or other forms of international public transport, such as international railway trains and motor coaches, of such limited quantities of substances in Schedule II, III or IV as may be needed during their journey or voyage for first-aid purposes or emergency cases shall not be considered to be export, import or passage through a country within the meaning of this Convention.

2. Appropriate safeguards shall be taken by the country of registry to prevent the improper use of the substance referred to in paragraph 1 or their diversion for illicit purposes. The Commission, in consultation with the appropriate international organizations, shall recommed such safeguards.

3. Substances carried by ships, aircraft or other forms of international public transport, such as international railway trains and motor coaches, in accordance with paragraph 1 -shall be subject to the laws, regulations, permits and licences of the country of registry, without prejudice to any rights of the competent local authorities to carry out checks, inspections and other control measures on board these conveyances. The administration of such substances in the case of emergency shall not be considered a violation of the requirements of paragraph 1 of article 9.

Article 15
Inspection

The Parties shall maintain a system of inspection of manufacturers, exporters, importers, and wholesale and retail distributors of psychotropic substances and of medical and scientific institutions which use such substances. They shall provide for inspections, which shall be made as frequently as they consider necessary, of the premises and of stocks and records.

Article 16
Reports to be furnished by the Parties

1. The Parties shall furnish to the Secretary-General such information as the Commission may request as being necessary for the performance of its functions, and in particular an annual report regarding the working of the Convention in their territories including information on:

(a) important changes in their laws and regulations concerning psychotropic substances; and

(b) significant developments in the abuse of the and the illicit traffic in psychotropic substances within their territories.

2. The Parties shall also notify the Secretary-General of the names and addresses of the governmental authorities referred to in sub-paragraph (f) of article 7, in article 12 and in paragraph 3 of article 13. Such information shall be made available to all Parties by the SecretaryGeneral.

3. The Parties shall furnish, as soon as possible after the event, a report to the Secretary-General in respect of any case of illicit traffic in psychotropic substances or seizure from such illicit traffic which they consider important because of:

(a) new trends disclosed;

(b) the quantities involved;

(c) the light thrown on the sources from which the substances are obtained; or

(d) the methods employed by illicit traffickers.

Copies of the report shall be communicated in accordance with sub-paragraph (b) of article 21.

4. The Parties shall furnish to the Board annual statistical reports in accordance with forms prepared by the Board:

(a) in regard to each substance in Schedules I and II, on quantities manufactured, exported to and imported from each country or region as well as on stocks held by manufacturers;

(b) in regard to each substance in Schedules III and IV, on quantities manufactured, as well as on total quantities exported and imported;

(c) in regard to each substance in Schedules II and III, on quantities used in the manufacture of exempt preparations; and

(d) in regard to each substance other than a substance in Schedule I, on quantities used for industrial purposes in accordance with sub-paragraph (b) of article 4.

The quantities manufactured which are referred to in sub-paragraphs (a) and (b) of this paragraph do not include the quantities of preparations manufactured.

5. A Party shall furnish the Board, on its request, with supplementary statistical information relating to future periods on the quantities of any individual substance in Schedules III and IV exported to and imported from each country or region. That Party may request that the Board treat as confidential both its request for information and the information given under this paragraph.

6. The Parties shall furnish the information referred to in paragraphs 1 and 4 in such a manner and by such dates as the Commission or the Board may request.

Article 17
Functions of the Commission

1. The Commission may consider all matters pertaining to the aims of this Convention and to the implementation of its provisions, and may make recommendations relating thereto.

2. The decisions of the Commission provided for in articles 2 and 3 shall be taken by a two-thirds majority of the members of the Commission.

 
Article 18
Reports of the Board

1. The Board shall prepare annual reports on its work containing an analysis of the statistical information at its disposal, and, in appropriate cases, an account of the explanations, if any, given by or required of Governments, together with any observations and recommendations which the Board desires to make. The Board may make such additional reports as it considers necessary. The reports shall be submitted to the Council through the Commission, which may make such comments as it sees fit.

2. The reports of the Board shall be communicated to the Parties and subsequently published by the SecretaryGeneral. The Parties shall permit their unrestricted distribution.

 
 
Article 19
Measures by the Board to ensure the execution of the provisions of the Convention

1. (a) If, on the basis of its examination of information submitted by governments to the Board or of information communicated by United Nations organs, the Board has reason to believe that the aims of the Convention are being seriously endangered by reason of the failure of a country or region to carry out provisions of this Concention, the Board shall have the right to ask for explanations from the Government of the country or region in question. Subject to the right of the Board to call the attention of the Parties, the Council and the Commission to the matter referred to in sub-paragraph (c) below, it shall treat as confidential a request for information or an explanation by a government under this sub-paragraph.

(b) After taking action under sub-paragraph (a), the Board, if satisfied that it is necessary to do so, may call upon the Government concerned to adopt such remedial measures as shall seem under the circumstances to be necessary for the execution of the provisions of this Convention.

(c) If the Board finds that the Government concerned has failed to give satisfactory explanations when called upon to do so under sub-paragraph (a), or has failed to adopt any remedial measures which it has been called upon to take under sub-paragraph (b), it may call the attention of the Parties, the Council and the Commission to the matter.

2. The Board, when calling the attention of the Parties, the Council and the Commission to a matter in accordance with paragraph 1 (c), may, if it is satisfied that such a course is necessary, recommend to the Parties that they stop the export, import, or both, of particular psychotropic substances, from or to the country or region concerned, either for a designated period or until the Board shall be satisfied as to the situation in that country or region. The State concerned may bring the matter before the Council.

3. The Board shall have the right to publish a report on any matter dealt with under the provisions of this article, and communicate it to the Council, which shall forward it to all Parties. If the Board publishes in this report a decision taken under this article or any information relating thereto, it shall also publish therein the views of the Government concerned if the latter so requests.

4. If in any case a decision of the Board which is published under this article is not unanimous, the views of the minority shall be stated.

5. Any State shall be invited to be represented at a meeting of the Board at which a question directly interesting it is considered under this article.

6. Decisions of the Board under this article shall be taken by a two-thirds majority of the whole number of the Board.

7. The provisions of the above paragraphs shall also apply if the Board has reason to believe that the aims of this Convention are being seriously endangered as a result of a decision taken by a Party under paragraph 7 of article 2.

Article 20
Measures against the abuse of psychotropic substances

1. The Parties shall take all practicable measures for the prevention of abuse of psychotropic substances and for the early identification, treatment, education, aftercare, rehabilitation and social reintegration of the persons involved, and shall co-ordinate their efforts to these ends.

2. The Parties shall as far as possible promote the training of personnel in the treatment, after-care, rehabilitation and social reintegration of abusers of psychotropic substances.

3. The Parties shall assist persons whose work so requires to gain an understanding of the problems of abuse of psychotropic substances and of its prevention, and shall also promote such understanding among the general public if there is a risk that abuse of such substances will become widespread.

 
 
 
Article 21
Action against the illicit traffic

Having due regard to their constitutional, legal and administrative systems, the Parties shall:

(a) make arrangements at the national level for the co-ordination of preventive and repressive action against the illicit traffic; to this end they may usefully designate an appropriate agency responsible for such co-ordination;

(b) assist each other in the campaign against the illicit traffic in psychotropic substances, and in particular immediately transmit, through the diplomatic channel or the competent authorities designated by the Parties for this purpose, to the other Parties directly concerned, a copy of any report addressed to the SecretaryGeneral under article 16 in connexion with the discovery of a case of illicit traffic or a seizure;

(c) co-operate closely with each other and with the competent international organizations of which they are members with a view to maintaining a co-ordinated campaign against the illicit traffic;

(d) ensure that international co-operation between the appropriate agencies be conducted in an expeditious manner; and

(e) ensure that, where legal papers are transmitted internationally for the purpose of judicial proceedings, the transmittal be effected in an expeditious manner to the bodies designated by the Parties; this requirement shall be without prejudice to the right of a Party to require that legal papers be sent to it through the diplomatic channel.

Article 22
Penal provisions

1. (a) Subject to its constitutional limitations, each Party shall treat as a punishable offence, when committed intentionally, any action contrary to a law or regulation adopted in pursuance of its obligations under this Convention, and shall ensure that serious offences shall be liable to adequate punishment, particuriarly by imprisonment or other penalty of deprivation of liberty.

(b) Notwithstanding the preceding subparagraph, when abusers of psychotropic substances have committed such offences, the Parties may provide, either as an alternative to conviction or punishment or in addition to punishment, that such abusers undergo measures of treatment, education, after-care, rehabilitation and social reintegration in conformity with paragraph 1 of article 20.

2. Subject to the constitutional limitations of a Party, its legal system and domestic law,

(a) (i) a series of related actions constituting offences under paragraph 1 has been committed in different countries, each of them shall be treated as a distinct offence;

(ii) intentional participation in, conspiracy to commit and attempts to commit, any of such offences, and preparatory acts and financial operations in connexion with the offences referred to in this article, shall be punishable offences as provided in paragraph 1;

(iii) foreign convictions for such offences shall be taken into account for the purpose of establishing recidivism; and

(iv) serious offences heretofore referred to committed either by nationals or by foreigners shall be prosecuted by the Party in whose territory the offence was committed, or by the Party in whose territory the offender is found if extradition is not acceptable in conformity with the law of the Party to which application is made, and if such offender has not already been prosecuted and judgement given.

(b) It is desirable that the offences referred to in paragraph 1 and paragraph 2 (a) (ii) be included as extradition crimes in any extradition treaty which has been or may hereafter be concluded between any of the Parties, and, as between any of the Parties which do not make extradition conditional on the existence of a treaty or on reciprocity, be recognized as extradition crimes; provided that extradition shall be granted in conformity with the law of the Party to which application is made, and that the Party shall have the right to refuse to effect the arrest or grant the extradition in cases where the competent authorities consider that the offence is not sufficiently serious. v 3. Any psychotropic substance or other substance, as well as any equipment, used in or intended for the commission of any of the offences referred to in paragraphs 1 and 2 shall be liable to seizure and confiscation.

4. The provisions of this article shall be subject to the provisions of the domestic law of the Party concerned on questions of jurisdiction.

5. Nothing contained in this article shall affect the principle that the offences to which it refers shall be defined, prosecuted and punished in conformity with the domestic law of a Party.

 
Article 23
Application of stricter control measures than those required by this Convention

A Party may adopt more strict or severe measures of control than those provided by this Convention if, in its opinion, such measures are desirable or necessary for the protection of the public health and welfare.

 
 
Article 24
Expenses of international organs incurred in administering the provision of the Convention

The expenses of the Commission and the Board in carrying out their respective functions under this Convention shall be borne by the United Nations in such manner as shall be decided by the General Assembly. The Parties which are not Members of the United Nations shall contribute to these expenses such amounts as the General Assembly finds equitable and assesses from time to time after consultation with the Governments of these Parties.

Article 25
Procedure for admission, signature ratification and accession

1. Members of the United Nations, States not Members of the United Nations which are members of a specialized agency of the United Nations or of the International Atomic Energy Agency or Parties to the Statute of the International Court of Justice, and any other State invited by the Council, may become Parties to this Convention:

(a) by signing it; or

(b) by ratifying it after signing it subject to ratification; or

(c) by acceding to it.

2. The Convention shall be open for signature until 1 January 1972 inclusive. Thereafter it shall be open for accession.

3. Instruments of ratification or accession shall be deposited with the SecretaryGeneral.

 
 
Article 26
Entry into force

1. The Convention shall come into force on the ninetieth day after forty of the States referred to in paragraph 1 of article 25 have signed it without reservation of ratification or have deposited their instruments of ratification or accession.

2. For any other State signing without reservation of ratification, or depositing an instrument of ratification or accession after the last signature or deposit referred to in the preceding paragraph, the Convention shall enter into force on the ninetieth day following the date of its signature or deposit of its instrument of ratification or accession.

Article 27
Territorial application

The Convention shall apply to all nonmetropolitan territories for the international relations of which any Party is responsible except where the previous consent of such a territory is required by the Constitution of the Party or of the territory concerned, or required by custom. In such a case the Party shall endeavour to secure the needed consent of the territory within the shortest period possible, and when the consent is obtained the Party shall notify the Secretary-General. The Convention shall apply to the territory or territories named in such a notification from the date of its receipt by the Secretary-General. In those cases where the previous consent of the non-metropolitan territory is not required, the Party concerned shall, at the time of signature, ratification or accession, declare the non-metropolitan territory or territories to which this Convention applies.

Article 28
Regions for the purposes of this Convention

1. Any Party may notify the SecretaryGeneral that, for the purpose of this Convention, its territory is divided into two or more regions, or that two or more of its regions are consolidated into a single region.

2. Two or more Parties may notify the Secretary-General that, as the result of the establishment of a customs union between them, those Parties constitute a region for the purposes of this Convention.

3. Any notification under paragraph 1 or 2 shall take effect on 1 January of the year following the year in which the notification was made.

 
Article 29
Denunciation

1. After the expiry of two years from the date of the coming into force of this Convention any Party may, on its own behalf or on behalf of a territory for which it has international responsibility, and which has withdrawn its consent given in accordance with article 27, denounce this Convention by an instrument in, writing deposited with the Secretary-General.

2. The denunciation, if received by the Secretary-General on or before the first day of July of any year, shall take effect on the first day of January of the succeeding year, and if received after the first day of July it shall take effect as if it had been received on or before the first day of July in the succeeding year.

3. The Convention shall be terminated if, as a result of denunciations made in accordance with paragraphs 1 and 2, the conditions for its coming into force as laid down in paragraph 1 of article 26 cease to exist.

Article 30
Amendments

1. Any Party may propose an amendment to this Convention. The text of any such amendment and the reasons therefor shall be communicated to the Secretary-General, who shall communicate them to the Parties and to the Council. The Council may decide either:

(a) that a conference shall be called in accordance with paragraph 4 of Article 62 of the Charter of the United Nations to consider the proposed amendment; or

(b) that the Parties shall be asked whether they accept the proposed amendment and also asked to submit to the Council any comments on the proposal.

2. If a proposed amendment circulated under paragraph 1 (b) has not been rejected by any Party within eighteen months after it has been circulated, it shall thereupon enter into force. If however a proposed amendment is rejected by any Party, the Council may decide, in the light of comments received from Parties, whether a conference shall be called to consider such amendment.

Article 31
Disputes

1. If there should arise between two or more Parties a dispute relating to the interpretation or application of this Convention, the said Parties shall consult together with a view to the settlement of the dispute by negotiation, investigation, mediation, conciliation, arbitration, recourse to regional bodies, judicial process or other peaceful means of their own choice.

2. Any such dispute which cannot be settled in the manner prescribed shall be referred, at the request of any one of the parties to the dispute, to the International Court of Justice for decision.

Article 32
Reservations

1. No reservation other than those made in accordance with paragraphs 2, 3 and 4 of the present article shall be permitted.

2. Any State may at the time of signature, ratification or accession make reservations in respect of the following provisions of the present Convention:

(a) article 19, paragraphs 1 and 2;

(b) article 27; and

(c) article 31.

3. A State which desires to become a Party but wishes to be authorized to make reservations other than those made in accordance with paragraphs 2 and 4 may inform the Secretary-General of such intention. Unless by the end of twelve months after the date of the SecretaryGeneral's communication of the reservation concerned, this reservation has been objected to by one third of the States that have signed without reservation of ratification, ratified or acceded to this Convention before the end of that period, it shall be deemed to be permitted, it being understood however that States which have objected to the reservation need not assume towards the reserving State any legal obligation under this Convention which is affected by the reservation.

4. A State on whose territory there are plants growing wild which contain psychotropic substances from among those in Schedule I and which are traditionally used by certain small, clearly determined groups in magical or religious rites, may, at the time of signature, ratification or accession, make reservations concerning these plants, in respect of the provisions of article 7, except for the provisions relating to international trade.

5. A State which has made reservations may at any time by notification in writing to the Secretary-General withdraw all or part of its reservations.

Article 33
Notifications

The Secretary-General shall notify to all the States referred to in paragraph 1 of article 25:

(a) signatures, ratifications and accessions in accordance with article 25;

(b) the date upon which this Convention enters into force in accordance with article 26;

(c) denunciations in accordance with article 29; and

(d) declarations and notifications under articles 27, 28, 30 and 32

In witness whereof, the undersigned, duly authorized, have signed this Convention on behalf of their respective Governments.

Done at Vienna, this twenty-first day of February one thousand nine hundred and seventy one, in a single copy in the Chinese, English, French, Russian and Spanish languages, each being equally authentic. The Convention shall be deposited with the Secretary-General of the United Nations, who shall transmit certified true copies thereof to all the Members of the United Nations and to the other States referred to in paragraph 1 of article 25.

 

Konvention om psypotropa ämnen (översättning)
 
Inledning

Parterna,

som känner ansvar för mänsklighetens väl och hälsa,

som uppmärksammar med oro de allmänna hälso- och sociala problem som uppkommer till följd av missbruk av vissa psykotropa ämnen,

som föresatt sig att förebygga och bekämpa missbruk av sådana ämnen och den olagliga handel, som är en följd därav,

som inser, att stränga åtgärder är nödvändiga för att begränsa användningen av sådana ämnen till legitima ändamål.

som inser, att psykotropa ämnen är oumbärliga för medicinska och vetenskapliga ändamål och att tillgången till dessa ämnen ej skall begränsas otillbörligt,

som tror, att för effektiva åtgärder mot missbruk av sådana ämnen krävs samordning och världsomfattande insatser,

som erkänner Förenta Nationernas behörighet inom området för kontroll av psykotropa ämnen och som önskar, att de berörda internationella organen skäll grupperas inom ramen för denna organisation,

som inser, att en internationell konvention är nödvändig för att förverkliga dessa syften,

kommer överens om följande:

Artikel 1
Definitioner

Där icke annat uttryckligen sägs eller sammanhanget fordrar något annat, skall följande beteckningar ha den betydelse som anges nedan:

a) "Råd", varmed avses Förenta Nationernas ekonomiska och sociala råd.

b) "Kommission", varmed avses rådets narkotikakommission.

c) "Kommitté", varmed avses internationella narkotikakontrollkommittén som inrättats genom 1961 års allmänna narkotikakonvention.

d) "Generalsekreteraren", varmed avses Förenta Nationernas generalsekreterare.

e) "Psykotropt ämne, varmed avses varje ämne, i naturen förekommande eller syntetiskt, eller varje ur naturriket hämtat material, som upptagits i förteckning I, II, III eller IV.

f) "Beredning", varmed avses:

1) varje lösning eller blandning, oavsett dess fysiska tillstånd, vari ett eller flera psykotropa ämnen ingår, eller

2) ett eller flera psykotropa ämnen i avdelade doser.

g) "Förteckning I", "Förteckning II", "Förteckning III" och "Förteckning IV", varmed avses de på motsvarande sätt numrerade, till denna konvention fogade listorna över psykotropa ämnen, med ändringar och tillägg i enlighet med artikel 2.

h) "Export" och "import", varmed avses i respektive ords särskilda mening det faktiska överförandet av ett psykotropt ämne från en stat till en annan.

i) "Tillverkning", varmed avses alla förfaringssätt, varigenom psykotropa ämnen kan erhållas, och inbegriper såväl rening som överföring av psykotropa ämnen till andra psykotropa ämnen. Beteckningen inbegriper också framställning av beredningar av annat slag än sådana som tillreds på apotek efter recept.

j) "Illegal handel", varmed avses tillverkning av eller handel med psykotropa ämnen i strid mot bestämmelserna i denna konvention.

k) "Region", varmed avses varje del av en stat som i enlighet med artikel 28 behandlas som en avskild enhet med avseende på denna konvention.

l) "Fastighet", varmed avses byggnader eller delar av byggnader med tillhörande mark.

Artikel 2.
Omfattningen av kontrollen såvitt avser ämnen

1. Om en part eller världshälsoorganisationen har sådana upplysningar i fråga om ett ämne, som ännu ej är under internationell kontroll, att detta enligt dess mening bör tas in i någon av förteckningarna till denna konvention, skall vederbörande anmäla detta för generalsekreteraren och samtidigt tillställa honom erforderligt upplysningsmaterial som stöd för sin anmälan. Samma förfarande skall tillämpas även när en part eller världshälsoorganisationen har upplysningar som bör leda till att ett ämne flyttas från en förteckning till en annan eller att ett ämne stryks från någon av förteckningarna.

2. Generalsekreteraren skall vidarebefordra en sådan anmälan jämte de upplysningar han anser vara av betydelse till parterna, till kommissionen och, om anmälan gjorts av en part, till världshälsoorganisationen.

3. Om de upplysningar som översänts med en sådan anmälan tyder på, att ämnet lämpligen bör tas upp i förteckning I eller förteckning II i enlighet med paragraf 4, skall parterna med ledning av alla för dem tillgängliga upplysningar undersöka möjligheten att temporärt tillämpa på ämnet alla de kontrollbestämmelser, som gäller för ämnen i förteckning I eller förteckning II.

4. Om världshälsoorganisationen finner:

a) att ämnet har den egenskapen att framkalla

I) 1) beroendetillstånd och

2) stimulerande eller lugnande effekt på centrala nervsystemet, som leder till hallucinationer eller störningar i motoriska funktioner eller tankeverksamhet eller beteende eller varseblivning eller sinnesstämning eller

II) liknande missbruk och liknande skadeverkningar som ett ämne i förteckning I, II, III eller IV och

b) att det finns tillräckligt belägg för att ämnet är eller sannolikt kommer att bli missbrukat, så att det uppstår ett allmänt hälso- och socialt problem av sådant slag att det utgör en berättigad anledning att placera ämnet under internationell kontroll, skall världshälsoorganisationen tillställa kommissionen ett utlåtande om ämnet, som omfattar även missbrukets utbredning eller sannolikheten för missbruk, en gradering av allvaret i det allmänna hälso- och sociala problemet samt ämnets medicinska användbarhet, i förekommande fall tillsammans med en rekommendation om de kontrollåtgärder, som med utgångspunkt från dess värdering kan anses lämpliga.

5. Kommissionen kan, med beaktande av världshälsoorganisationens utlåtande och de ekononomiska, sociala, juridiska, administrativa och andra faktorer som den kan anse vara av betydelse, föra in ämnet i förteckning I, II, III eller IV. När det gäller medicinska och vetenskapliga frågor skall världshälsoorganisationens bedömning vara avgörande. Kommissionen kan begära ytterligare upplysningar från världshälsoorganisationen eller från andra lämpliga källor.

6. Om en anmälan enligt paragraf 1 avser ett ämne, som redan är intaget i någon av förteckningarna, skall världshälsoorganisationen underrätta kommissionen om detta och om varje ny bedömning av ämnet som den kan komma att göra i överensstämmelse med bestämmelserna i paragraf 4 och om alla nya rekommendationer beträffande kontrollåtgärder som den kan anse lämpliga med ledning av denna bedömning. Kommissionen kan med beaktande av världshälsoorganisationens utlåtande såsom föreskrivs i paragraf 5 och i samma paragraf nämnda faktorer, besluta att flytta ämnet från en förteckning till en annan eller att stryka det från förteckningarna.

7. Varje av kommissionen enligt denna artikel fattat beslut skall genom generalsekreterarens försorg delges samtliga medlemsstater i Förenta Nationerna, samtliga icke-medlemsstater, vilka är parter i denna konvention, världshälsoorganisationen och kommittén. Beslutet skall träda i kraft 180 dagar efter det vederbörande part mottagit meddelande därom med undantag för part som inom sagda tidsperiod, om beslutet rör införande av ett ämne i en förteckning, skriftligen anmält för generalsekreteraren, att parten i fråga på grund av extraordinära förhållanden inte har möjlighet att på detta ämne tillämpa alla de föreskrifter i konventionen som gäller för ämnen i den avsedda förteckningen. En sådan anmälan skall ange skälen för denna extraordinära åtgärd. Oaktat sin anmälan skall parten som ett minimum tillämpa följande kontrollbestämmelser:

a) Part, som gjort sådan anmälan i fråga om ett i förteckning I intaget, tidigare okontrollerat ämne, skall i största möjliga utsträckning beakta de särskilda kontrollbestämmelser, som tas upp i artikel 7 och skall beträffande ifrågavarande ämne:

1) fordra tillstånd för tillverkning, handel och distribution som föreskrivs i artikel 8 för ämnen i förteckning II;

2) fordra recept för anskaffande eller utlämnande som föreskrivs i artikel 9 för ämnen i förteckning II;

3) iaktta de skyldigheter som föreskrivs för export och import i artikel 12, utom i förhållande till annan part, som gjort motsvarande anmälan för ämnet i fråga;

4) iaktta de skyldigheter som föreskrivs i artikel 13 för ämnen i förteckning II i fråga om förbud för eller begränsning av export och import;

5) lämna statistiska rapporter till kommittén i enlighet med paragraf 4 a av artikel 16; och

(6) vidta åtgärder i enlighet med artikel 22 för att hindra handlingar i strid mot lagar eller förordningar, som antagits med anledning av ovannämnda skyldigheter.

b) Part, som gjort sådan anmälan i fråga om ett i förteckning II intaget, tidigare okontrollerat ämne, skall beträffande detta ämne:

1) fordra tillstånd för tillverkning, handel och distribution i enlighet med artikel 8;

(2) fordra recept för anskaffande eller utlämnande i enlighet med artikel 9;

3) iaktta de skyldigheter som föreskrivs för export och import i artikel 12, utom i förhållande till annan part, som gjort motsvarande anmälan för ämnet i fråga;

4) iaktta de skyldigheter som föreskrivs i artikel 13 i fråga om förbud för och begränsning av export och import;

5) lämna statistiska rapporter till kommittén i enlighet med paragraferna 4 a, c och d i artikel 16, och

6) vidta åtgärder i enlighet med artikel 22 för att hindra handlingar i strid mot lagar eller förordningar, som antagits med anledning av ovannämnda skyldigheter.

c) Part, som gjort en sådan anmälan i fråga om ett i förteckning III intaget, tidigare okontrollerat ämne, skall beträffande detta ämne:

1) fordra tillstånd för tillverkning, handel och distribution i enlighet med artikel 8;

2) fordra recept för anskaffande eller utlämnande i enlighet med artikel 9;

3) iaktta de skyldigheter som föreskrivs för export i artikel 12, utom i förhållande till annan part, som gjort en sådan anmälan för ämnet i fråga;

4) iaktta de skyldigheter som föreskrivs i artikel 13 i fråga om förbud för och begränsning av export och import; och

5) vidta åtgärder i enlighet med artikel 22 för att hindra handlingar i strid mot lagar eller förordningar, som antagits med anledning av ovannämnda skyldigheter.

d) Part, som gjort sådan anmälan i fråga om ett i förteckning IV intaget, tidigare okontrollerat ämne, skall beträffande detta ämne:

1) fordra tillstånd för tillverkning, handel och distribution i enlighet med artikel 8;

2) iaktta de skyldigheter som föreskrivs i artikel 13 i fråga om förbud för och begränsning av export och import; och

3) vidta åtgärder i enlighet med artikel 22 för att hindra handlingar i strid mot lagar eller förordningar, som antagits med anledning av ovannämnda skyldigheter.

e) Part, som gjort sådan anmälan i fråga om ett ämne, som flyttats över till en förteckning med strängare kontroll och skyldigheter, skall som ett minimum tillämpa alla föreskrifter i denna konvention, som gäller för den förteckning, varifrån det flyttats över.

8. a) Varje beslut som kommissionen fattat enligt denna artikel skall underställas rådets prövning, om en part gör framställning om detta inom 180 dagar från det meddelandet om beslutet mottagits. Framställningen skall sändas till generalsekreteraren tillsammans med allt väsentligt upplysningsmaterial på vilket framställningen är grundad.

b) Generalsekreteraren skall översända en avskrift av framställningen jämte väsentligt upplysningsmaterial till kommissionen, till världshälsoorganisationen och till alla parter samt inbjuda dem att inom nittio dagar framföra sina synpunkter. Alla mottagna synpunkter skall föreläggas rådet för bedömning.

c) Rådet kan fastställa, ändra eller upphäva kommissionens beslut. Meddelande om rådets beslut skall tillställas samtliga medlemsstater i Förenta Nationerna, samtliga icke-medlemsstater, vilka är parter i denna konvention, kommissionen, världshälsoorganisationen och kommittén.

d) I avvaktan på utgången av rådets prövning skall kommissionens beslut enligt paragraf 7 förbli i kraft.

9. Parterna skall göra allt som står i deras makt för att på de ämnen som ej faller under bestämmelserna i denna konvention men som kan komma att användas vid olaglig tillverkning av psykotropa ämnen, tillämpa de former av kontroll, som är möjliga att genomföra.

Artikel 3
Särskilda föreskrifter om kontroll av beredningar

1. Med undantag för vad som föreskrivs i de följande paragraferna i denna artikel skall en beredning vara föremål för samma kontrollbestämmelser som det i beredningen ingående psykotropa ämnet och, om den innehåller mer än ett sådant ämne, för de bestämmelser som är tilllämpliga på det strängast kontrollerade av dessa ämnen.

2. Om en beredning, som innehåller ett annat psykotropt ämne än ett som ingår i förteckning I, är sammansatt på sådant sätt, att det ej finns någon eller blott obetydlig risk för missbruk och ämnet ej kan återvinnas med enkla medel i en mängd som kan missbrukas så att beredningen ej kan förorsaka ett allmänt hälso- eller socialt problem, kan beredningen undantas från vissa av de kontrollbestämmelser som föreskrivs i denna konvention i enlighet med paragraf 3.

3. Om en part finner att en beredning motsvarar vad som sägs i föregående paragraf, kan den besluta att inom sitt land eller inom en av dess regioner undanta beredningen från en eller samtliga kontrollbestämmelser som föreskrivs i denna konvention med undantag för

a) artikel 8 (tillstånd) såvitt avser tillverkning;

b) artikel ll (anteckningar) såvitt avser undantagna beredningar;

c) artikel 13 (förbud mot och inskränkningar i export och import);

d) artikel 15 (inspektion) såvitt avser tillverkning;

e) artikel 16 (rapporter som parterna skall lämna) såvitt avser undantagna beredningar; och

f) artikel 22 (straffbestämmelser) i den utsträckning som är nödvändig för att undertrycka handlingar i strid mot lagar och förordningar som antagits i överensstämmelse med ovannämnda åligganden.

En part skall för generalsekreteraren anmäla varje sådant beslut, med uppgift om namn och sammansättning på den undantagna beredningen och om de kontrollbestämmelser från vilka den undantagits. Generalsekreteraren skall översända denna anmälan till övriga parter, till världshälsoorganisationen och till kommittén.

4. Om en part eller världshälsoorganisationen beträffande en enligt paragraf 3 undantagen beredning har upplysningar, som enligt dess mening kan nödvändiggöra att undantaget helt eller delvis upphävs, skall vederbörande anmäla detta för generalsekreteraren och samtidigt tillställa honom väsentligt upplysningsmaterial som stöd för sin anmälan. Generalsekreteraren skall översända denna anmälan jämte de upplysningar han anser vara av betydelse till parterna, till kommissionen och, om anmälan gjorts av en part, till världshälsoorganisationen. Världshälsoorganisationen skall tillställa kommissionen en bedömning av beredningen, varvid hänsyn skall tas till de faktorer som omtalas i paragraf 2, tillsammans med en rekommendation beträffande de eventuella kontrollbestämmelser, från vilka preparatet ej längre bör undantas. Kommissionen kan, med beaktande av världshälsoorganisationens utlåtande och (med hänsyn till) de ekonomiska, sociala, juridiska, administrativa och andra faktorer som den kan anse vara av betydelse, besluta att upphäva undantagandet av beredningen från någon eller samtliga kontrollbestämmelser. När det gäller medicinska och vetenskapliga frågor skall världshälsoorganisationens värdering vara avgörande. Varje beslut som kommissionen fattat enligt denna paragraf skall genom generalsekreterarens försorg delges samtliga medlemsstater i Förenta Nationerna, samtliga icke-medlemsstater, vilka är parter i denna konvention, världshälsoorganisationen och kommittén. Samtliga parter skall vidta åtgärder för att upphäva undantagandet av beredningen från ifrågavarande kontrollbestämmelse eller bestämmelser inom 180 dagar från dagen för generalsekreterarens meddelande.

Artikel 4
Andra särskilda bestämmelser om kontrollens omfattning

I fråga om andra psykotropa ämnen än de i förteckning I upptagna kan parterna tillåta:

a) internationella resenärer att medföra små mängder av beredningar för personligt bruk; varje part skall emellertid ha rätt att försäkra sig om att dessa beredningar anskaffats på laglig väg;

b) användning av sådana ämnen inom industrin för tillverkning av icke-psykotropa ämnen eller produkter, under förutsättning att de kontrollbestämmelser tilllämpas som föreskrivs i denna konvention, till dess de psykotropa ämnena överförts i sådan form, att de praktiskt taget ej kan missbrukas eller återvinnas;

c) användning av sådana ämnen för infångande av djur, då detta utförs av personer som av behörig myndighet fått särskilt bemyndigande att använda ämnena för sådant ändamål, under förutsättning att de kontrollbestämmelser som föreskrivs i denna konvention tillämpas.

Artikel 5
Användning endast för medicinska och vetenskapliga ändamål

1. Varje part skall begränsa användningen av ämnen i förteckning I enligt artikel 7.

2. Varje part skall, med undantag för vad som föreskrivs i artikel 4, genom åtgärder som den finner lämpliga, begränsa tillverkning, export, import, distribution, lagerhållning av, handel med samt användning och innehav av ämnen i förteckningarna II, III och IV till medicinska och vetenskapliga ändamål.

3. Det är önskvärt, att parterna ej tillåter innehav av ämnen i förteckningarna U, III och IV utan vederbörliga bemyndigande.

 
Artikel 6
Särskilt förvaltningsorgan

Det är önskvärt att varje part upprättar ett särskilt förvaltningsorgan med uppgift att tillämpa bestämmelserna i denna konvention. Detta kan med fördel vara det samma som eller arbeta i intim samverkan med det särskilda förvaltningsorgan, som upprättats enligt konventionerna rörande kontroll av narkotika.

Artikel 7
Särskilda föreskrifter för ämnen i förteckning I.

1 fråga om ämnen i förteckning I skall parterna:

a) förbjuda all användning utom för vetenskapliga och mycket begränsade medicinska ändamål under ledning av vederbörligt bemyndigande personer, i medicinska och vetenskapliga inrättningar, som ar direkt underställda kontroll av vederbörande regering eller särskilt godkända av denna;

b) kräva särskilt tillstånd eller tidigare utfärdat bemyndigande för tillverkning, handel, distribution och innehav;

c) anordna noggrann tillsyn av de verksamheter och förehavanden som omtalas i paragraferna a) och b);

d) begränsa den mängd, som en vederbörligen bemyndigad person får använda, till den kvantitet som behövs för hans auktoriserade verksamhet;

e) kräva, att personer som utför medicinskt eller vetenskapligt arbete skall föra förteckningar över anskaffning av ämnena och detaljerade förteckningar över deras användning. Förteckningarna skall bevaras minst två år räknat från tidpunkten för den senast införda anteckningen; och

f) förbjuda export och import utom i de fall då både exportören och importören är de behöriga myndigheterna i det exporterande och importerande landet respektive regionen, eller andra personer eller företag, som fått särskilt bemyndigande för detta ändamål av behörig myndighet. Det krav på export- och importtillståndsbevis som föreskrivs i paragraf 1 av artikel 12 för ämnen i förteckning II skall också tilllämpas på ämnena i förteckning I.

Artikel 8
Tillstånd

1. Parterna skall fordra, att tillverkning av, handel med (omfattande både export och import) och distribution av ämnen upptagna i förteckningarna II, III och IV endast får ske efter särskilt tillstånd eller under motsvarande kontroll.

2. Parterna skall:

a) övervaka alla vederbörligen bemyndigade personer och företag, som ägnar sig åt tillverkning av, handel med (omfattande både export och import) eller distribution av i paragraf 1 avsedda ämnen;

b) övervaka genom särskilda tillstånd eller motsvarande kontroll de anläggningar och fastigheter, i vilka sådan tillverkning, handel eller distribution får äga rum; och

c) se till att säkerhetsåtgärder vidtas i sådana anläggningar och fastigheter för att förhindra stöld eller annat lagersvinn.

3. Föreskrifterna i paragraferna 1 och 2 av denna artikel som rör tillstånd eller motsvarande kontroll behöver ej tillämpas på personer, som är vederbörligen bemyndigade att utöva och faktiskt utövar terapeutisk eller vetenskaplig verksamhet.

4. Parterna skall fordra att alla personer som fått tillstånd enligt bestämmelserna i denna konvention eller som eljest har bemyndigande enligt föreskrifterna i paragraf 1 av denna artikel eller punkt b av artikel 7 skall ha de förutsättningar som behövs för att effektivt och strikt fullgöra föreskrifterna i de lagar och förordningar, som antagits till följd av denna konvention.

 
Artikel 9
Recept

1. Parterna skall fordra, att ämnena i förteckningarna II, III och IV får anskaffas eller utlämnas till enskild person endast mot recept som utfärdats i behörig ordning, utom när vederbörande författningsenligt har rätt att anskaffa, använda, utlämna eller handha sådana ämnen i samband med att han efter vederbörligt bemyndigande utövar terapevtisk eller vetenskaplig verksamhet.

2. Parterna skall vidta åtgärder för att se till att föreskrivning av ämnen i förteckningarna II, III och IV sker i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och att den blir föremål för sådana föreskrifter, särskilt vad gäller antalet gånger som recepten får förnyas och giltighetstidens längd, som bidrar till att skydda folkhälsan.

3. Oavsett vad som föreskrivs i paragraf 1 får en part, om den anser, att de lokala förhållandena gör det nödvändigt, och på villkor som parten själv föreskriver, inbegripet förande av anteckningar, bemyndiga apotekare eller andra godkända detaljdistributörer att i undantagsfall efter eget omdöme och utan recept utlämna till enskild person för användning för medicinska ändamål ämnen i förteckningarna III och IV i små, av varje part särskilt fastställda mängder. Bemyndigande lämnas av den myndighet som ansvarar för den allmänna hälsovården i landet eller del av detta.

Artikel 10
Varningar på förpackningar och annonsering

1. Varje part skall, med beaktande av tillämpliga föreskrifter eller rekommendationer som världshälsoorganisationen utfärdat, fordra, att bruksanvisningar, säkerhetsföreskrifter och varningar sätts ut på etiketterna om så är praktiskt möjligt och i varje fall på sådant tryckalster som åtföljer detaljförpackningar av psykotropa ämnen, om vederbörande part anser detta nödvändigt för att skydda förbrukaren.

2. Varje part skall, under vederbörligt hänsynstagande till sina konstitutionella förhållanden förbjuda annonsering av sådana ämnen för allmänheten.

Artikel 11
Anteckningar

1. Parterna skall i fråga om ämnen i förteckning I påfordra, att tillverkare och alla andra personer, som enligt artikel 7 är bemyndigade att idka handel med och distribuera dessa ämnen, skall föra anteckningar på sätt varje part bestämmer. Anteckningarna skall i detalj ange de mängder som tillverkats och som hålls i lager och för varje förvärv och användning detaljuppgifter rörande mängd, datum, leverantör och mottagare.

2. Parterna skall i fråga om ämnen i förteckning II och III påfordra, att tillverkare, grosshandelsdistributörer, exportörer och importörer skall föra anteckningar på sätt varje part bestämmer. I dessa skall i detalj antecknas de mängder som tillverkats och för varje förvärv och användning detaljuppgifter rörande mängd, datum, leverantör och mottagare.

3. Parterna skall i fråga om ämnen i förteckning II påfordra, att detaljdistributörer, sjukhus och andra vårdinrättningar samt vetenskapliga institutioner skall föra anteckningar på sätt varje part bestämmer. I dessa skall för varje förvärv och användning antecknas detaljuppgifter om mängd, datum, leverantör och mottagare.

4. Parterna skall genom lämpliga anordningar och under hänsynstagande till i respektive länder tillämpad yrkesmässig och kommersiell praxis försäkra sig om att uppgifter om förvärv och användning av ämnen i förteckning III är lätt åtkomliga hos detaljdistributörer, sjukhus och andra vårdinrättningar.

5. Parterna skall i fråga om ämnen i förteckning IV påfordra, att tillverkare, exportörer och importörer för anteckningar, på sätt som varje part kan bestämma, över de mängder som tillverkats, exporterats och importerats.

6. Parterna skall påfordra, att den som tillverkar beredning som avses i paragraf 3 av artikel 3 för anteckningar, som visar den mängd av varje ämne som använts vid tillverkningen av en undantagen beredning, beredningens art, den totala mängden och den första avnämaren av den beredning som tillverkats av denna substans.

7. Parterna skall försäkra sig om att de i denna artikel åberopade anteckningar och upplysningar som behövs för de rapporter som avses i artikel 16, förvaras i minst två år.

Artikel 12
Bestämmelser rörande den internationella handeln

1. a) Varje part, som tillåter export eller import av ämnen i förteckning I eller II, skall påfordra, att särskilt import- eller exporttillståndsbevis enligt av kommissionen fastställt formulär utverkas för varje export eller import, vare sig den avser ett eller flera ämnen.

b) Tillståndsbeviset skall innehålla uppgift om det internationella icke-varumärkesskyddade namnet eller, om sådant saknas, ämnets benämning i förteckningen, den mängd som är avsedd att exporteras eller importeras, den farmaceutiska beredningsformen, exportörens och importörens namn och adress samt den tidsperiod, inom vilken exporten eller importen skall äga rum. Om ämnet exporteras eller importeras i form av en beredning, skall namnet på beredningen, om sådant finns, dessutom anges. Exporttillståndsbeviset skall också innehålla uppgift om importtillståndsbevisets nummer och datum samt om den myndighet, som utfärdat det.

c) Före utfärdandet av ett exporttillståndsbevis skall parterna fordra, att den person eller firma, som söker exporttillstånd, företer ett importtillståndsbevis, utfärdat av behörig myndighet i det importerande landet eller regionen samt utvisande, att import dit av ifrågavarande ämne eller ämnen medgetts.

d) En avskrift av exporttillståndsbeviset skall medfölja varje försändelse, och den regering, som utfärdar sådant bevis, skall tillställa regeringen i det importerande landet eller regionen en avskrift av beviset.

e) Sedan importen har ägt rum, skall regeringen i det importerande landet eller regionen återställa exporttillståndsbeviset till regeringen i det exporterande landet eller regionen, försett med påteckning om den faktiskt importerade mängden.

2. a) Parterna skall fordra, att exportörerna vid varje export av ämnen i förteckning III skall utställa en deklaration i tre exemplar på ett av kommissionen fastställt formulär, som skall innehålla följande uppgifter:

I. exportörens och importörens namn och adress;

II. det internationella icke-varumärkesskyddade namnet eller, om sådant saknas, ämnets benämning i förteckningen;

III. den mängd och den farmaceutiska form, vari ämnet exporteras samt, om det sker i form av en beredning, beredningens namn, om sådant finns; och

IV. avsändningsdatum.

b) Exportörerna skall överlämna två avskrifter av deklarationen till vederbörande myndigheter inom deras land eller region. Den tredje avskriften skall biläggas försändelsen.

c) En part, från vars område ett ämne i förteckning III exporterats, skall så snart som möjligt och ej senare än nittio dagar efter datum för avsändandet i rekommenderat brev med mottagningsbevis tillställa de behöriga myndigheterna i det importerande landet eller regionen en avskrift av den deklaration, som parten mottagit från exportören.

d) Parterna kan fordra, att importören efter mottagandet av försändelsen skall översända den avskrift som medföljer försändelsen till de behöriga myndigheterna i sitt land eller sin region, försedd med vederbörlig påteckning om de mottagna mängderna och datum för mottagandet.

3. I fråga om ämnen i förteckning I och II skall följande tilläggsbestämmelser tillämpas:

a) Parterna skall utöva samma övervakning och kontroll inom frihamnar och tullfria zoner som inom övriga delar av sitt område, dock ännu strängare regler får tillämpas.

b) Export av försändelser, adresserade till bank för en annan persons räkning än den som finns namngiven på exporttillståndsbeviset eller till postbox skall förbjudas.

c) Export av försändelser med ämnen i förteckning I till tullnederlag är förbjuden. Export av försändelser med ämnen i förteckning II till tullnederlag är förbjuden, såvida ej regeringen i det importerande landet på det importtillståndsbevis, som företetts av den person eller firma, som anhållit om exporttillstånd, försäkrar, att den har medgivit import av försändelser i och för uppläggande i tullnederlag. I sådana fall skall exporttillståndsbeviset uttryckligen ange, att försändelsen exporterats under dessa förutsättningar. För varje uttag från tullnederlaget fordras ett tillstånd av den myndighet, under vilken nederlaget sorterar; avser uttaget en försändelse till utlandet, skall det behandlas som en ny export i denna konventions mening.

d) Försändelser, som anländer till eller lämnar en parts område utan att åtföljas av ett exporttillståndsbevis, skall kvarhållas av vederbörande myndighet.

e) En part skall icke tillåta, att en försändelse som innehåller ett psykotropt ämne och som är avsedd för ett annat land, förs genom dess område - vare sig försändelsen avlastas eller icke från det transportmedel, med vilket den forslas - såvida icke en avskrift av exporttillståndsbeviset för försändelsen i fråga uppvisas för vederbörande myndighet hos nämnda part.

f) Vederbörande myndigheter i det land eller område, genom vilket en försändelse av psykotropa ämnen tillåts passera, skall vidta alla erforderliga åtgärder för att förhindra, att försändelsen vidarebefordras till annan destinationsort än den, som anges i den avskrift av exporttillståndsbeviset som följer försändelsen, såvida icke regeringen i det land eller det område, genom vilket försändelsen förs, medger sådan destinationsförändring. Regeringen i det transiterande landet eller området skall behandla varje begäran om destinationsförändring som om det rörde sig om en export från det transiterande landet eller området till landet eller regionen med den nya destinationsorten. Om destinationsförändring medges, skall bestämmelserna i paragraf 1 e tillämpas mellan det transiterande landet eller området och det land eller det område, som ursprungligen exporterat försändelsen.

g) Försändelser av psykotropa ämnen, som transiteras eller förvaras i tullnederlag, får ej under denna tid underkastas någon behandling, som kan förändra beskaffenheten hos dem. Förpackningen får ej ändras utan tillstånd av vederbörande myndighet.

h) Bestämmelserna i punkterna e-g rörande transitering av ämnen genom en parts område skall ej tillämpas, då sådan försändelse transporteras i luftfartyg, som ej landar i det transiterande landet eller området. Om luftfartyget landar i sådant land eller område, skall dessa bestämmelser vara tillämpliga i den mån omständigheterna det medger.

i) Bestämmelserna i denna paragraf inkräktar ej på bestämmelserna i något internationellt avtal, vilket begränsar den kontroll, som kan utövas av någon av parterna över sådana ämnen i transit.

Artikel 13
Förbud för och inskränkningar i export och import

1. En part kan genom generalsekreterarens förmedling anmäla för alla övriga parter, att den förbjuder import till sitt land eller något av sina områden av ett eller flera ämnen i förteckning II, III eller IV enligt en i anmälan lämnad specifikation. Varje sådan anmälan skall ange det namn på ämnet, som detta har i förteckning II, III eller IV.

2. Om en part mottagit en anmälan om förbud enligt paragraf 1, skall den vidta åtgärder för att försäkra sig om att ingen av de i anmälan angivna ämnena exporteras till den anmälande partens land eller något av dess områden.

3. Oavsett vad i föregående paragrafer sägs, kan en part, som avgett en anmälan enligt paragraf 1, genom särskild importlicens i varje enskilt fall medge import av specificerade mängder av ifrågavarande ämnen eller beredningar vari dessa ingår. Utfärdande myndighet i importlandet skall sända två avskrifter av den speciella importlicensen med uppgift om importörens och exportörens namn och adress till den behöriga myndigheten i det exporterande landet eller området, som sedan kan ge exportören tillstånd att sända varan. En avskrift av den särskilda importlicensen med vederbörlig påteckning av den behöriga myndigheten i det exporterande landet eller området skall följa försändelsen.

 
Artikel 14
Särskilda bestämmelser om transport av psykotropa ämnen i sjukvårdslådor i fartyg, luftfartyg och andra allmänna transportmedel som går i internationell trafik

1. Den internationella transporten i fartyg, luftfartyg eller andra slag av allmänna internationella transportmedel, såsom järnvägståg och bussar i internationell trafik, av begränsade mängder ämnen i förteckning II, III eller IV, som anses erforderliga under resan vid sjukdomsfall eller katastroffall, skall ej betraktas som export, import eller transitering i denna konventions mening.

2. Det registrerande landet skall vidta de skyddsåtgärder som behövs för att förhindra otillbörlig användning av de ämnen, som avses i paragraf 1, eller att de förs bort för olagliga ändamål. Kommissionen skall i samråd med vederbörande internationella organisationer lämna rekommendationer beträffande sådana skyddsåtgärder.

3. De ämnen, som medförs i fartyg, luftfartyg eller andra slag av allmänna internationella transportmedel, såsom järnvägståg och bussar i internationell trafik, enligt bestämmelserna i paragraf 1, skall vara underställda av det registrerande landet utfärdade lagar, förordningar, tillstånd och licenser utan att inkräkta på vederbörande lokala myndigheters rätt att företa undersökningar, inspektioner eller andra kontrollåtgärder ombord på dessa transportmedel. Handhavandet av dessa ämnen vid katastroffall skall ej betraktas som överträdelse av bestämmelserna i paragraf 1 av artikel 9.

Artikel 15
Inspektion

Parterna skall upprätta en särskild organisation för inspektion av tillverkare, exportörer, importörer, grosshandels- och detaljhandelsdistributörer av psykotropa ämnen samt av medicinska och vetenskapliga institutioner, som använder dessa ämnen. De skall sörja för inspektioner av fastigheter, lager och förteckningar så ofta som de anser nödvändigt.

Artikel 16
Rapporter som parterna skall lämna

1. Parterna skall lämna generalsekreteraren de upplysningar, som kommissionen kan komma att begära såsom erforderliga för fullgörande av dess uppgifter, och framför allt en årlig rapport över konventionens tillämpning inom sina områden. Rapporten skall innehålla upplysningar om:

a) viktiga förändringar i partens lagar och förordningar om psykotropa ämnen; och

b) betydelsefulla förändringar i missbruket av och den olagliga handeln med psykotropa ämnen inom partens områden.

2. Parterna skall också anmäla för generalsekreteraren namnen och adresserna på de statliga myndigheter, som avses i punkt f av artikel 7, i artikel 12 och i paragraf 3 av artikel 13. Dessa upplysningar skall genom generalsekreterarens försorg göras tillgängliga för alla parter.

3. Parterna skall så snart som möjligt efter det händelsen inträffat lämna en rapport till generalsekreteraren över fall av illegal handel med psykotropa ämnen eller beslag som gjorts i samband med sådan handel, vilka de anser betydelsefulla på grund av:

a) nya utvecklingslinjer, som kommit fram;

b) de mängder som förekommit;

c) erfarenheter av de källor varifrån ämnena kommer; eller

d) de metoder som använts av langare.

Avskrifter av rapporten skall sändas enligt punkt b av artikel 21.

4. Parterna skall lämna årliga statistiska rapporter till kommittén enligt av kommittén fastställda formulär:

a) för varje ämne i förteckningarna I och II om de mängder, som tillverkats, exporterats till och importerats från varje land eller region samt om de lager som finns hos tillverkare;

b) för varje ämne i förteckningarna III och IV om de mängder som tillverkats samt om de totala mängder som exporterats och importerats;

c) för varje ämne i förteckningarna II och III om de mängder, som använts vid tillverkning av undantagna beredningar; och

d) för varje annat än i förteckning I upptaget ämne om de mängder, som använts för industriella ändamål enligt punkt b av artikel 4.

De tillverkade mängder som avses i punkt a och b av denna paragraf omfattar ej de mängder av beredningar som tillverkats.

5. Om kommittén begär det skall en part förse kommittén med kompletterande statistiska upplysningar för framtida tidsperioder om de mängder av varje särskilt ämne i förteckning III och IV, som exporterats till och importerats från varje land eller område. Vederbörande part kan anhålla, att kommittén som konfidentiell behandlar både sin begäran om upplysningar och de enligt denna paragraf lämnade upplysningarna.

6. Parterna skall lämna de i paragraferna 1 och 4 avsedda informationerna på sådant sätt och vid de tider som kommissionen kan komma att begära.

 
 
 
Artikel 17
Kommissionens uppgifter

1. Kommissionen kan undersöka alla frågor, som ligger inom ramen för denna konventions syften och som syftar till att genomföra konventionens bestämmelser och kan göra rekommendationer med avseende härpå.

2. Beslut av kommissionen enligt artikel 2 och 3 skall fattas med en majoritet av två tredjedelar av medlemmarna i kommissionen.

Artikel 18
Rapporter från kommittén

1. Kommittén skall varje år utarbeta rapporter över sin verksamhet i vilka skall ingå en analys av insända statistiska upplysningar samt i förekommande fall en redovisning av de förklaringar, som regeringarna lämnat eller anmodats lämna jämte de synpunkter och rekommendationer, som kommittén önskar framföra. Kommittén kan sammanställa de ytterligare rapporter, som den finner erforderliga. Rapporterna skall genom kommissionens försorg överlämnas till rådet. Kommissionen får därvid bifoga de kommentarer, som kommissionen finner lämpliga.

2. Kommitténs rapporter skall delges parterna och därefter offentliggöras genom generalsekreterarens försorg. Parterna skall tillåta deras offentliggörande utan inskränkning.

Artikel 19
Åtgärder från kommittén för att säkra fullgörandet av konventionens bestämmelser

1. a) Om kommittén vid granskning av de upplysningar som regeringarna sänt till kommittén eller som lämnats av Förenta Nationernas organ, har anledning anta, att konventionens syften kan allvarligt äventyras, på grund av att ett land eller ett område underlåtit att fullgöra konventionens bestämmelser, har kommittén rätt att begära förklaringar från regeringen i nämnda land eller område. Med hänsyn till kommitténs rätt att fästa parternas, rådets och kommissionens uppmärksamhet på frågor, som avses i punkt c nedan, skall kommittén som konfidentiell behandla en begäran om upplysningar eller om förklaring från en stat enligt nämnda punkt.

b) Efter att ha handlat i enlighet med punkt a kan kommittén, om den är övertygad om att det är nödvändigt, anmoda regeringen i fråga att vidta sådana tillrättaläggande åtgärder som efter omständigheterna kan visa sig nödvändiga för att genomföra denna konventions bestämmelser.

c) Om kommittén finner, att ifrågavarande regering underlåtit att lämna tillfredsställande förklaringar efter att ha blivit anmodad att göra så enligt punkt a eller försummat att vidta de tillrättaläggande åtgärder, som den anmodats göra enligt punkt b, kan kommittén fästa parternas, rådets och kommissionens uppmärksamhet på frågan.

2. Samtidigt med att kommittén fäster parternas, rådets och kommissionens uppmärksamhet på en fråga enligt paragraf 1 c, kan kommittén, om den är övertygad att en sådan åtgärd är nödvändig, rekommendera parterna att upphöra med export, import eller bådadera av vissa psykotropa ämnen från eller till sagda land eller region, antingen under en viss bestämd tid eller till dess kommittén fått fullt betryggande upplysningar om läget inom landet eller regionen i fråga. Ifrågavarande stat har rätt att föra frågan inför rådet.

3. Kommittén skall ha rätt att offentliggöra en rapport i varje fråga, som avses i denna artikel, och överlämna denna till rådet, som skall översända den till samtliga parter. Om kommittén i denna rapport offentliggör ett beslut, som fattats i kraft av denna artikel eller upplysningar rörande detta beslut, skall kommittén samtidigt offentliggöra ifrågavarande stats synpunkter, om denna så begär.

4. Om i något fall ett av kommittén enligt denna artikel offentliggjort beslut icke är enhälligt, skall även minoritetens åsikter anges.

5. Då vid kommitténs sammanträden någon fråga som direkt berör ett visst land är föremål för överläggningar enligt denna artikel skall detta land inbjudas att låta sig representeras vid sammanträdena.

6. Beslut av kommittén enligt denna artikel skall fattas med en majoritet av två tredjedelar av alla medlemmar i kommittén.

7. Bestämmelserna i föregående paragrafer skall tillämpas även om kommittén har anledning anta, att konventionens syften kan allvarligt äventyras på grund av att en stat fattat ett beslut enligt paragraf 7 av artikel 2.

Artikel 20
Åtgärder mot missbruk av psykotropa ämnen

1. Parterna skall vidta alla praktiskt genomförbara åtgärder för att förebygga missbruk av psykotropa ämnen samt för tidigt uppspårande, behandling, utbildning, eftervård, rehabilitering och social återanpassning av berörda personer och de skall samordna sina ansträngningar för dessa syften.

2. Parterna skall så långt som möjligt främja utbildningen av personal för behandling, eftervård, rehabilitering och social återanpassning av missbrukare av psykotropa ämnen.

3. Parterna skall bistå de personer som behöver detta för sitt arbete med att vinna större insikt i de problem som har samband med missbruk av psykotropa ämnen och åtgärder för att förebygga missbruket, och de skall också främja sådan insikt bland allmänheten, om det finns risk för att missbruk av dessa ämnen skall få stor utbredning.

Artikel 21
Kamp mot den illegala handeln

Parterna skall under vederbörligt hänsynstagande till den grundlagsenliga, juridiska och administrativa ordningen i sina länder:

a) vidta anstalter för att på det nationella planet samordna förebyggande och bekämpande åtgärder mot den illegala handeln och för detta ändamål bör de lämpligen låta inrätta ett särskilt organ, som skall svara för denna samordning;

b) bistå varandra i kampen mot den illegala handeln med psykotropa ämnen och framför allt omedelbart, på diplomatisk väg eller genom behöriga myndigheter, som bestämts av parterna för detta ändamål, översända till direkt berörda parter en avskrift av varje rapport som ställts till generalsekreteraren i enlighet med bestämmelserna i artikel 16 i samband med avslöjandet av ett fall av illegal handel eller av ett beslag;

c) samarbeta intimt med varandra och med vederbörande internationella organisationer, i vilka de är medlemmar, i avsikt att föra en samordnad kamp mot den illegala handeln;

d) se till att det internationella samarbetet mellan behöriga organ flyter smidigt;

e) se till att juridiska handlingar, som förmedlas mellan länderna i samband med en rättegång, befordras på snabbaste sätt till de instanser, som parterna angett; denna föreskrift skall ej inkräkta på varje parts rätt att begära att få juridiska handlingar sig tillsända på diplomatisk väg.

 
 
Artikel 22
Straffbestämmelser

1. a) Varje part skall, under vederbörligt hänsynstagande till sina konstitutionella förhållanden, behandla varje handling i strid mot bestämmelserna i en Iag eller förordning, som antagits till följd av partens skyldigheter enligt denna konvention, som ett straffbart brott, när den begås avsiktligt, och skall försäkra sig om att allvarliga brott skall vara belagda med adekvata straff, företrädesvis med fängelse eller andra frihetsberövande straff.

b) Oavsett bestämmelserna i föregående punkt kan parterna, när missbrukare av psykotropa ämnen begått sådana brott, föreskriva, att dessa missbrukare antingen som ett alternativ till dom eller straff eller som ett tillägg till straff, skall bli föremål för behandling, utbildning, eftervård, rehabilitering och social återanpassning i överensstämmelse med paragraf 1 av artikel 20.

2. Under hänsynstagande till en parts konstitutionella förhållanden, rättsordning och inhemska lagar,

a) I. skall, om en serie av likartade handlingar, som utgör brott enligt paragraf 1, har begåtts i olika länder, vart och ett av dem betraktas som ett särskilt brott;

II. skall avsiktlig delaktighet i, sammansvärjning i avsikt att begå och försök att begå sådana brott samt förberedande handlingar och finansiella operationer, som har samband med i denna artikel nämnda brott, vara straffbara brott såsom föreskrivs i paragraf 1;

III. skall domar, som fällts i utlandet för dessa brott vara återfallsgrundande; och

IV. skall förutnämnda allvarliga brott, vare sig de begåtts av landets egna medborgare eller utlänningar, lagligen beivras av den part, inom vars område brottet begåtts, eller av den part, inom vars område brottslingen påträffas, ifall hans utlämning ej är förenlig med lagarna i det land hos vilket begäran härom gjorts, och ifall brottslingen icke redan blivit ställd inför rätta och dömd.

b) Det är önskvärt, att i paragraf 1 och paragraf 2 a II angivna brott inbegrips under utlämningsbrott i varje utlämningstraktat, som är eller kan bli sluten mellan parter, och att de erkänns som utlämningsbrott mellan de parter, för vilka fördrag eller ömsesidighet ej är villkor för utlämning; det förutsätts att utlämning skall beviljas i enlighet med den parts Iag, till vilken framställning om utlämning riktas, och att nämnda part skall äga rätt att vägra verkställa häktning av brottslingen eller bevilja utlämning, om vederbörande myndigheter anser att brottet ej är tillräckligt allvarligt.

3. Varje psykotropt ämne eller annat ämne, liksom varje föremål, som använts vid eller avsetts att användas för utförande av ett i paragraferna 1 och 2 avsett brott, skall kunna tas i beslag och förklaras förverkat.

4. Tillämpningen av föreskrifterna i denna artikel skall vara beroende av bestämmelserna i en parts nationella lagar i frågor rörande domsrätt.

5. Bestämmelserna i denna artikel skall ej rubba den principen, att åsyftade brott skall definieras, åtalas och straffas enligt varje parts nationella lagar.

Artikel 23
Tillämpning av strängare kontrollbestämmelser än som föreskrivs i denna konvention

En part kan införa striktare eller strängare kontrollbestämmelser än de i denna konvention föreskrivna om sådana åtgärder enligt partens mening är önskvärda eller nödvändiga för skydd av folkhälsan.

Artikel 24
Omkostnader för internationella organ som åtagit sig administrering av bestämmelserna i konventionen

Utgifterna för kommissionen och kommittén för utförande av deras respektive uppgifter i enlighet med bestämmelserna i denna konvention skall bäras av Förenta Nationerna på sätt som generalförsamlingen beslutar. De parter som icke är medlemmar i Förenta Nationerna skall bidra till dessa omkostnader med belopp, som generalförsamlingen finner skäliga och tid efter annan bestämmer efter överläggning med dessa parters regeringar.

 
 
Artikel 25
Regler för tillträde, undertecknande, ratifikation och anslutning

1. Medlemmar i Förenta Nationerna, stater som ej är medlemmar i Förenta Nationerna men som är medlemmar i ett av Förenta Nationernas fackorgan eller i Internationella atomenergiorganet eller parter i stadgan för den Internationella domstolen och dessutom envar stat som inbjudits av rådet, kan bli parter till denna konvention:

a) genom att underteckna den; eller

b) genom att ratificera den efter att ha undertecknat med förbehåll för ratifikation; eller

c) genom att ansluta sig till den.

2. Konventionen skall stå öppen för undertecknande till och med den 1 januari 1972. Därefter skall den stå öppen för anslutning.

3. Ratifikations- eller anslutningsinstrument skall deponeras hos generalsekreteraren.

Artikel 26
Ikraftträdande

1. Konventionen skall träda i kraft på nittionde dagen efter det att fyrtio av de i paragraf 1 av artikel.25 omnämnda staterna har undertecknat den utan förbehåll för ratifikation eller har deponerat sina ratifikations- eller anslutningsinstrument.

2. För varje annan stat, som undertecknar utan förbehåll för ratifikation eller deponerar ett ratifikations- eller anslutningsinstrument efter sista undertecknande eller deposition som anges i föregående paragraf, skall konventionen träda i kraft på den nittionde dagen efter den dag, då denna stat undertecknat eller deponerat sitt ratifikations- eller anslutningsinstrument.

Artikel 27
Tillämpning inom vissa områden

Konventionen skall tillämpas inom alla områden, för vilkas internationella förbindelser en part är ansvarig, såvida ej först samtycke från ifrågavarande område krävs på grund av ifrågavarande parts eller områdes grundlagar eller på grund av hävd. 1 så fall skall parten söka att inom kortast möjliga tid erhålla erforderligt samtycke från området och, när detta lämnats, göra anmälan därom bos generalsekreteraren. Konventionen skall tilllämpas på det eller de områden som anges i en sådan anmälan från och med den dag den mottagits av generalsekreteraren. I de fall ett föregående samtycke från området ej behövs, skall vederbörande part vid tiden för undertecknandet, ratifikationen eller anslutningen uppge inom vilket eller vilka områden, som denna konvention skall tillämpas.

Artikel 28
Områden med avseende på bestämmelserna i denna konvention

1. Varje part kan anmäla för generalsekreteraren, att med avseende på denna konvention dess territorium är delat i två eller flera områden eller att två eller flera av dess områden är sammanslagna till ett enda.

2. Två eller flera parter kan anmäla för generalsekreteraren, att till följd av upprättandet av en tullunion dem emellan dessa parter utgör ett enda område med avseende på denna konvention.

3. Varje enligt paragraferna 1 och 2 gjord anmälan skall äga rättsverkan från och med den 1 januari året efter det, då anmälan gjorts.

Artikel 29
Uppsägning

1. Efter utgången av två år från dagen för denna konventions ikraftträdande kan envar part på egna vägnar eller för något område, för vilket parten är internationellt ansvarig och vilket område har återtagit sitt enligt artikel 27 angivna samtycke, uppsäga konventionen genom att deponera en skriftlig handling hos generalsekreteraren.

2. Om generalsekreteraren mottagit uppsägningen den 1 juli eller dessförinnan, skall den träda i kraft den 1 januari påföljande år och, om den mottagits efter den 1 juli, skall den träda i kraft som om den mottagits den 1 juli eller dessförinnan året därpå.

3. Konventionen skall upphöra att gälla, om till följd av de i enlighet med paragraferna 1 och 2 angivna uppsägningarna villkoren för dess ikraftträdande enligt paragraf 1 och artikel 26 ej längre är uppfyllda.

 
 
Artikel 30
Ändringar

1. Varje part kan föreslå en ändring i denna konvention. Texten till och skälen för en sådan ändring skall översändas till generalsekreteraren, som har att lämna parterna och rådet meddelande därom. Rådet kan besluta antingen:

a) att låta inkalla en konferens i enlighet med paragraf. 4 av artikel 62 av Förenta Nationernas stadga för att överväga den föreslagna ändringen; eller

b) att tillfråga parterna, om de godkänner den föreslagna ändringen, och samtidigt anmoda dem att till rådet inkomma med eventuella kommentarer till förslaget.

2. Om en föreslagen ändring, som utsänts i enlighet med paragraf 1 b, ej blivit avslagen av någon part inom aderton månader efter dess utsändande, skall den omedelbart träda i kraft. Har den emellertid avslagits av någon part, får rådet med ledning av parternas kommentarer besluta om en konferens skall inkallas för att överväga ändringsförslaget.

 
 
Artikel 31
Tvister

1. Om det uppstår tvist mellan två eller flera parter om tolkningen eller tillämpningen av denna konvention, skall parterna rådgöra sinsemellan för att söka lösa tvisten genom underhandlingar, utredning, medling, förlikning, skiljedom, genom anlitande av regionala organ, på rättslig väg eller genom andra fredliga medel efter deras eget val.

2. Varje tvist som ej kan lösas på ovan angivet sätt skall på begäran av någon av parterna i tvisten överlämnas till Internationella domstolen för avgörande.

 
 
Artikel 32
Reservationer

1. Inga andra reservationer än de, som gjorts enligt paragraferna 2, 3 eller 4 i denna artikel, är tillåtna.

2. Varje stat kan vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation eller anslutning göra reservationer med avseende på följande bestämmelser i denna konvention:

a) paragraferna 1 och 2 av artikel 19;

b) artikel 27; och

c) artikel 31.

3. Varje stat som önskar bli part i konventionen men som vill tillförsäkra sig rätt att göra andra reservationer än de i paragraferna 2 och 4 angivna kan upplysa generalsekreteraren om denna avsikt. Om icke efter utgången av tolv månader från den dag, då generalsekreteraren utsänt meddelande om ifrågavarande reservation, en tredjedel av de stater som undertecknat utan förbehåll för ratifikation, ratificerat eller anslutit sig till denna konvention före utgången av nämnda tidsperiod avgett invändningar mot densamma, skall den anses ha blivit godkänd; det förutsätts emellertid att de stater som opponerat sig mot reservationen ej behöver gentemot den reserverande staten ikläda sig några juridiska förpliktelser, vilka berörs av reservationen och vilka följer av denna konvention.

4. En stat, på vars område det finns vilt växande växter, som innehåller psykotropa ämnen från förteckning I och vilka växter enligt tradition används av vissa små, klart begränsade folkgrupper vid magiska eller religiösa riter, kan vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation eller anslutning göra reservationer för dessa växter med avseende på bestämmelserna i artikel 7, med undantag för bestämmelserna i fråga om internationell handel.

5. En stat, som gjort reservationer, kan genom skriftlig anmälan till generalsekreteraren när som helst ta tillbaka alla eller en del av dessa reservationer.

Artikel 33
Meddelanden

Generalsekreteraren skall underrätta samtliga i paragraf 1. av artikel 25 åsyftade stater om:

a) undertecknanden, ratifikationer och anslutningar enligt artikel 25,

b) dagen för konventionens ikraftträdande enligt artikel 26;

c) uppsägningar enligt artikel 29; och

d) deklarationer och meddelanden enligt artiklarna 27, 28, 30 och 32.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention på sina respektive regeringars vägnar.

Som skedde i Wien den tjugoförsta februari år ettusen niohundra sjuttioett i ett exemplar på engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska språken, som vart och ett skall äga lika vitsord. Konventionen skall deponeras hos Förenta Nationernas generalsekreterare, som skall översända bestyrkta avskrifter av densamma till samtliga medlemmar i Förenta Nationerna samt de andra stater som nämns i paragraf 1 av artikel 25.

Lists of Substances in the Schedules*
List of substances i Schedule I

  INN Other non-proprietary or trivial names Chemical Name
1.   DET N, N-diethyltryptamine
2.   DMHP 3-(1,2-dimethylheptyl)-1-hydroxy-7,8,9,10 tetratydro-6,6,9-trimethyl-6H-dibenzi [b, d] pyran
3.   DMT N, N-dimethyltryptamine
4. (+)-LYSERGIDE LSD, LSD-25 (+)-N, N-diethyllysergamide
(d-lysergic acid diethylamide)
5.   mescaline 3,4,5-trimethoxyphenethylamine
6.   parahexyl 3-hexyl-1-hydroxy-7,8,9,10-tetrahydro-6,6,9-trimethyl-6H-dibenzo[b, d]pyran
7.   psilocine, psilotsin 3-(2-dimethylaminoethyl)-4-hydroxyindole
8. PSILOCYBINE   3-(2-dimethylaminoethyl) indol-4-yl dihydrogen phosphate
9.   STP, DOM 2-amino-1- (2,5-dimethoxy-4-methyl) phenylpropane
10.   tetrahydrocannabinols 1-hydroxy-3-pentyl-6a,7,10,10a-tetrahydro-6,6,9-trimethyl-6-H-dibenzo[b, d]pyran

* The names printed in capitals in the left-hand column are the International Non-Proprietary Names (INN). With one exception ((+)-LYSERGIDE), other non-proprietary or trival names are given only where no INN has yet been proposed.

Lista över ämnen i förteckningarna*
Lista över ämnen i förteckning I

  INN Andra icke varumärkesskyddande namn eller artnamn Kemiska namn
1.   DET N, N-diethyltryptamine
2.   DMHP 3-(1,2-dimethylheptyl)-1-hydroxy-7,8,9,10 tetratydro-6,6,9-trimethyl-6H-dibenzi [b, d] pyran
3.   DMT N, N-dimethyltryptamine
4. (+)-LYSERGIDE LSD, LSD-25 (+)-N, N-diethyllysergamide
(d-lysergic acid diethylamide)
5.   mescaline 3,4,5-trimethoxyphenethylamine
6.   parahexyl 3-hexyl-1-hydroxy-7,8,9,10-tetrahydro-6,6,9-trimethyl-6H-dibenzo[b, d]pyran
7.   psilocine, psilotsin 3-(2-dimethylaminoethyl)-4-hydroxyindole
8.   PSILOCYBINE 3-(2-dimethylaminoethyl) indol-4-yl dihydrogen phosphate
9.   STP, DOM 2-amino-1- (2,5-dimethoxy-4-methyl) phenylpropane
10.   tetrahydrocannabinols 1-hydroxy-3-pentyl-6a,7,10,10a-tetrahydro-6,6,9-trimethyl-6-H-dibenzo[b, d]pyran

* Namnen tryckta med stora bokstäver i den vänstra kolumnen är "International Non-Proprietary Names (INN)". Med ett undantag ((+)-LYSERGIDE), anges andra icke varumärkesskyddade namn eller artnamn endast där INN ännu ej har föreslagits.

List of Substances in Schedule II

  INN Other non-proprietary or trivial names Chemical Name
1. AMPHETAMINE   (±)-2-amino-1-phenylpropane
2. DEXAMPHETAMINE   (+)-2-amino-1-phenylpropane
3. METHAMPHETAMINE   (+)-2-methylamino-1-phenyl-propane
4. METHYLPHENIDATE   2-phenyl-2- (2-piperidyl) acetic acid, methyl ester
5. PHENCYCLIDINE   1-(1-phenylcyclohexyl) piperidine
6. PHENMETRAZINE   3-methyl-2-phenylmorpholine

Lista över ämnen i förteckning II

  INN Andra icke varumärkesskyddande namn eller. artnamn Kemiska namn
1. AMPHETAMINE   (±)-2-amino-1-phenylpropane
2. DEXAMPHETAMINE   (+)-2-amino-1-phenylpropane
3. METHAMPHETAMINE   (+)-2-methylamino-1-phenylpropane
4. METHYLPHENIDATE   2-phenyl-2- (2-piperidyl) acetic acid, methyl ester
5. PHENCYCLIDINE   1-(1-phenylcyclohexyl) piperidine
6. PHENMETRAZINE   3-methyl-2-phenylmorpholine

List of Substances in Schedule III

  INN Other non-proprietary or trivial names Chemical Name
1. AMOBARBITAL   5-ethyl-5- (3-methylbutyl)
barbituric acid
2. CYCLOBARBITAL   5-(1-cyclohexen-1-yl)-5-ethylbarbituric acid
3. GLUTETHIMIDE   2-ethyl-2-methylamino-1-phenylpropane
4. PENTOBARBITAL   5-ethyl-5- (1-methylbutyl)
barbituric acid
5. SECOBARBITAL   5-allyl-5- (1-methylbutyl)
barbituric acid

Lista över ämnen i förteckning III

  INN Andra icke varumärkesskyddande namn eller artnamn Kemiska namn
1. AMOBARBITAL   5-ethyl-5- (3-methylbutyl)
barbituric acid
2. CYCLOBARBITAL   5-(1-cyclohexen-1-yl)-5-ethylbarbituric acid
3. GLUTETHIMIDE   2-ethyl-2-methylamino-1-phenylpropane
4. PENTOBARBITAL   5-ethyl-5- (1-methylbutyl)
barbituric acid
5. SECOBARBITAL   5-allyl-5- (1-methylbutyl)
barbituric acid

List of Substances in Schedule IV

  INN Other non-proprietary or trivial names Chemical Name
1. AMFEPRAMONE   2-(diethylamino) propiophenone
2. BARBITAL   5,5-diethylbarbituric acid
3.   ethchlorvynol ethyl-2-chlorovinylethinyl-carbinol
4. ETHINAMATE   1-ethynylcyclohexanol-carbamate
5. MEPROBAMATE   2-methyl-2-propyl-1,3-propanediol dicarbamate
6. METHAQUALONE   2-methyl-3-o-tolyl-4 (3H)-quinazolinone
7. METHYLPHENOBARBITAL   5-ethyl-1-methyl-5-phenyl-barbituric acid
8. METHYPRYLON   3,3-diethyl-5-methyl-2,4-piperidine-dione
9. PHENOBARBITAL   5-ethyl-5-phenylbarbituric acid
10. PIPRADROL   1,1-diphenyl-1-1- (2-piperidyl) methanol
11.   SPA (-)-1-dimethylamine-1,2-diphenylethane

Lista över ämnen i förteckning IV

  INN Andra icke varumärkesskyddande namn eller artnamn Kemiska namn
1. AMFEPRAMONE   2-(diethylamino) propiophenone
2. BARBITAL   5,5-diethylbarbituric acid
3.   ethchlorvynol ethyl-2-chlorovinylethinyl-carbinol
4. ETHINAMATE   1-ethynylcyclohexanol-carbamate
5. MEPROBAMATE   2-methyl-2-propyl-1,3-propanediol dicarbamate
6. METHAQUALONE   2-methyl-3-o-tolyl-4 (3H)-quinazolinone
7. METHYLPHENOBARBITAL   5-ethyl-1-methyl-5-phenyl-barbituric acid
8. METHYPRYLON   3,3-diethyl-5-methyl-2,4-piperidine-dione
9. PHENOBARBITAL   5-ethyl-5-phenylbarbituric acid
10. PIPRADROL   1,1-diphenyl-1-1- (2-piperidyl) methanol
11.   SPA (-)-1-dimethylamine-1,2-diphenylethane

 
 
 
[Tillbaks]     [1961]  [1972]  [1988]