ECAD Sverige-konferens
Göteborg, 4-5 oktober 2007
Läs här: Peter Brych, Droginformatör
Ledamot i Utbildning- och Kulturberedningen Härryda kommun om konferensen
"Berikande och matnyttigt, är mitt omdöme!"
Observatörsuppdrag
avseende årsmöte ENCOD
European Parlament, Brussels, Belgium 6-7 november 2006
Läs här: Patrik Runessons observatörsrapport från ENCOD konferensen i Bryssel.
Ur rapporten: "Känslan som infinner sig hos mig när jag lämnar Bryssel är att ENCOD´s
argument för en förändrad europeisk drogpolitik där varje enskild medborgare
själv skall ha ”freedom to farm” (rubriken på ett material som delades ut på mötet)
är en otroligt egoistisk inställning, detta i motsats till vad dom själva förmodligen
hävdar."
Bråda höstdagar för ECAD:s regionala kontor i Ryssland och Lettland:
ECAD:s Tomas Hallberg om resurser, narkotikarelaterad död och om att bekämpa narkotikaterrorismen på sin egen bakgård
ECAD:s höst 2006 präglades av en rad konferenser och seminarier som arrangerades av ECAD:s regionala kontor i Ryssland och Lettland. ”ECAD Newsletter” bad Tomas Hallberg om en kommentar.
Tomas: Konferensen i Kazan var en av ECAD:s två stora årliga konferenser i Ryssland som vi genomför de närmaste åren. Den arrangerades i samarbete med Kazan stad och delvis också Tatarstans regering.
”EN”: Hur är narkotikasituationen i Kazan?
Tomas: Man kan väl säga att de inte har de värsta förhållandena utan kanske lite bättre än genomsnittet i landet. Staden lägger ganska stora resurser på bekämpning av narkotika.
”EN”: Liknar systemet på något sätt det svenska vad gäller narkotikabekämpning?
Tomas: Ja, man liknar varandra i det man gör i olika städer och länder. Ofta är det omfattningen som skiljer. Det som Kazan har och som de visar upp, är en början till vård och behandling som många andra ryska städer inte kan visa upp.
”EN”: Vad hade du för roll där?
Tomas: Min roll på konferensen var att jag skulle berätta om ECAD, hur ECAD har byggts upp och hur vi jobbar. Vi hade bjudit in två andra specialister från Sverige, Per Johansson från RNS som berättade om frivilligorganisationernas roll i skapandet av den framgångsrika svenska modellen samt Johanna Gripenberg som presenterade projektet ”Stad”.
”EN”: Hade du möjligheten att få en uppfattning om hur narkotikabekämpning fungerar i Kazan i allmänhet?
Tomas: Det är svårt att få en uppfattning om hur någonting fungerar praktiskt när du sitter på en konferens. Däremot får man en uppfattning om resurser och energi som finns i staden. Min uppfattning är att det är många som är duktiga, pålästa och jobbar hårt med frågan i Kazan. De har ganska mycket pengar och resurser bakom sig.
”EN”: Vilket intryck gjorde själva staden på dig?
Tomas: Kazan är en mycket trevlig och vacker stad med lite blandning av öst och väst. Det finns både vackra ortodoxa kyrkor och moskéer.
|
… Några veckor senare var du på en av ECAD:s återkommande seminarier som arrangeras i samarbete med S:t Petersburgs statliga universitet. Temat på seminariet var narkotikarelaterad död.
”EN”: Tomas, är narkotikarelaterad död ett aktuellt tema för Ryssland?
Tomas: Ja, självklart att det är ett aktuellt tema. Det erkänns till och med av det statliga narkotikakontrollorganet. På seminariet sade en av representanterna för detta organ att de officiella siffrorna för narkotikarelaterad död är 8000 personer om året, men tillade att denna siffra kan vara felaktig och att det kan röra sig om så många som 70 000 personer om året.
”EN”: Narkotikarelaterad död är en svårbegriplig definition. Har seminariets deltagare enats kring en viss betydelse av begreppet?
Tomas: Jag tror att det som kom fram under seminariet var just att ”narkotikarelaterad död” är en politisk definition. Det är egentligen omöjligt att jämföra statistik från olika länder för att man samlar data utifrån olika kriterier och det finns olika sätt att definiera begreppet.
”EN”: Om du tittar på Kazan och S:t Petersburg, hur uppfattas den svenska restriktiva modellen av narkotikaexperter i Ryssland? Hur mycket vet de om den?
Tomas: Jag tror att de vet mer och mer om den svenska modellen. Vi har jobbat i ett antal år i Ryssland, 7-8 år, och kunskapen om vad man gör och inte gör finns hos ganska många personer nu. Oftast uppfattas det mycket positivt, och man uppfattar att det finns en helhetssyn på narkotikaproblemet i Sverige.
”EN”: Utifrån dina erfarenheter, är den svenska restriktiva linjen användbar i Ryssland?
Tomas: Den är mer än väl användbar i Ryssland! Jag tror att det finns en folklig förståelse för att man ska utgå från nolltolerans.
|
”EN”: Du har också deltagit i en säkerhetskonferens som ägde rum i Riga, Lettland.
Tomas: Jag var inbjuden av ECAD:s regionala direktör i Lettland Andrejs Vilks. Säkerhetskonferenser handlar ofta om bekämpning av terrorism eller grov organiserad brottslighet. Många tror att det är viktigare att man stoppar narkotikan vid gränserna. Min utgångspunkt under konferensen var att man ska bekämpa narkotikaterrorismen på sin egen bakgård.
”EN”: Och det betyder?
Tomas: Det betyder egentligen att man skall arbeta hårt på gator och torg, på skolor, på restauranger, barer och diskotek med att jaga missbruket och försäljning i det sista ledet. Då blir det inte så mycket pengar att skicka som ”skatt” till narkotikabaronerna. Jag försökte demonstrera i min föreläsning att eftersom narkotikaanvändandet i Sverige är bara en tredjedel av genomsnittet i Europa (enligt en nyligen publicerad FN-rapport*) så betalar svenskarna bara en tredjedel så mycket till dem som tjänar pengar på narkotikaförsäljningen. Och det är ju pengar det handlar om, eller hur?
”EN”: Har du fått gehör för din tes?
Tomas: Ja, tesen tog i alla fall ett stort utrymme och en av de större tidningarna ägnade en hel artikel åt mitt föredrag från den konferensen. Jag vill också säga att det som var intressant med den här konferensen var att den videofilmades och sändes ut till universitet och institut i Riga där man också hade en möjlighet att komma in och ställa frågor till föredragshållarna.
”EN”: Tack.
*Läs rapporten“Sweden’s Successful Drug Policy: A Review of the Evidence” här
[< Tillbaka]